FatCat - with license to chill

2011-10-19T16:53:00.004+01:00

Smidigt Satay-recept

Som ensamrätt funkar den för 2 pers, annars är det 4 pers-recept, enligt kokboken "Det Thailändska köket" av Somi Anuntra Miller & Patricia Lake, Alhambra Förlag.
För mig verkar det lite ynkligt.

Receptet kan se lite mastigt ut, men det som tar mest tid är egentligen allt hackande och skivande. Sen går det rätt fort! :)

1. Marinera en skivad fläskfilé några timmar. Jag lät den ligga i ett par dygn, men det behövs verkligen inte.

MARINAD

2 tsk gurkmeja
1 msk socker
1 nypa salt
1 tsk malen koriander (finns på burk på ICA)
1/2 tsk malen kummin (hade ej detta hemma så jag struntade i det, funkade bra ändå)
4 msk veg. olja (jag tar alltid rapsolja)
1 msk fisksås (naamplaa)
2 finhackade vitlöksklyftor (jag tar ALLTID mer)

2. Under tiden köttet marineras kan du fixa den sötsura gurksalladen.

SÖTSUR GURKSALLAD
(Thang Kwa Preow Wan)

1 1/4 dl vinäger (jag tog risvinäger)
250 g socker (vilket motsvarar ung 2 1/2 dl, blev JÄTTE-sött, så prova dig fram, börja med hälften kanske?)
3 msk vatten
2 shalottenlökar
1 medelstor, finhackad gurka
färska hackadade korianderblad (brukar ha i frysen som jag tar fram)

Koka vinäger, socker, salt i nån minut.
Lägg gurka o lök i en serveringsskål och häll lagen över så det täcker nätt o jämnt.
Smaka av och ha mer av det som saknas.
Vill du ha stark variant kan du ha i färsk skivad chili. Garnera med korianderblad.

3. Sen var det dags för den berömda SATAY-såsen!

SATAYSÅS
(Nam Jim Satay)

1-2 msk röd currypsta (beror på hur stark du vill ha)
2 1/2 dl kokosmjölk (blir ung en burk)
1 1/2 - 2 dl knaprigt jordnötssnör (Skippy krokant funkar utmärkt)
2 msk socker (återigen, väldigt sött, testa dig fram)
2 tsk tamarindjuice (hade inte det hemma så jag testade med lite limesaft, funka bra)
salt

Hetta upp olja i kastrull.
Stek currypsta och lite kokosmjölk tills lite röd olja börjar synas.
Ha i resten av kokosmjölken, sänk värmen, rör om och ha i jordnötssmöret,
Häll sedan i socker salt och tamarind/citronjuice.
Blir såsen för tjock kan du ha i mer kokosmjölk, blir den för tunn låt den sjuda så avdunstar vätska. Akta så du inte bränner vid såsen då kokosmjölk och jordnötter bränns lätt vid.

4. Ta de marinerade fläskfilé-skivorna och stek dem på mellanhög värme i wok eller vanlig panna.

Servera med jasminris eller ät som det är med salladsblad till. Gott o dippa!

Hoppas det inte verkar alltför krångligt.
Jag tror att det känns krångligt om man är ovan med ingredienserna och att man kanske inte har allt hemma. Det enda jag kan tänka mig som är svårt att få tag på(om det verkligen ska smaka som det ska) är riktig koriander och tamarindjuice. Annars ska det andra finnas i vanlig butik.

Arroy Mak-mak nah!

2011-09-22T16:56:00.006+01:00

Dag 22

Fuskade lite i helgen och det spred sig en aning vidare till början av veckan, men det är nog ingen skada skedd. Tror nog det kan vara bra och stilla hungern med lite ful-kollisar. Usch det är inte likt mig att obsessa över dieter. Blä. Detta slutar vi med. Tänkte att jag skulle vara ambitiös och länka massa fina recept och inspiration men varför ska jag göra det när man kan söka på LCHF och hitta miljarder med tips på egen hand? Nä men självklart kan jag ju vara snäll och dela med mig, om det nu är någon som mot förmodan läser min skräp-blogg.

En grej som jag hittat och gillar är 2-minuters brödet.

Du blandar helt enkelt 1 ägg, lite salt, 1 dl mandelmjöl och 25 g smält smör i en djup tallrik.
In med den 2 min i micron på full effekt.

Et voila!

Självklart var det fånigt nog ett 2-portions recept. Jag kan inte förstå det när jag själv inte blir mätt på 2-3 st. Hahaha. Jag i ett nötskal.

Nehepp. Ska nog ta och kika ikapp lite serier. Det har börjat hagla in premiärer på nya säsonger så jag måste keep it up.

Ska mumsa på min ostmacka och gigantiska varma kopp te.

//Fatty - probably doing the right thing wrong

2011-09-15T16:46:00.002+01:00

Dag 16

Två veckor har gått och det går bra med mitt nya liv. Jag lär mig nya recept, provar och surfar entusiastiskt efter allt möjligt gott att laga. Det är roligt att upptäcka nya rätter och spännande att följa kroppens reaktioner.

Jag kör strikt nu för att sen efter behov, kunna öka kolhydratintag. Har svårt att bli mätt och besöker the ladies oftare än förr. Det är ju ett bakslag naturligtvis eftersom jag redan är en frekvent besökare pga skador efter olyckan. Mitt system är kortare nu kan man säga och jag har en teori om att allt fett jag stoppar i mig, gör att det kanske ger allt annat en extra skjuts genom kroppen. Så denna diet kanske inte är ultimat för mig. Men jag har lovat mig själv att ge det åtminstone en månad. De två första veckorna (som nu gått) skulle vara hårdare, så nu kommer jag släppa lite på tyglarna.

För att uppdatera er om annat i mitt liv just nu kan jag ju säga att jag sökt lite jobb, dvs e-mailat produktionsbolag (jag vet att ringa är det bästa, men nu blev det så). Har fått svar från det ena stället att de inte har något just nu men att de sparar mina meriter osv till senare. Jaja, det är bara att söka vidare och kontakta alla man känner som har kontakter eller som själva sysslar med samma bransch.

Än känner jag ingen stress och njuter av dagarna, läs: laying like vegetables.

Sista garderobsdörren har äntligen satts på plats. Nu ska jag bara komma överens med hantverkarna om en vettig dag de kan komma och fixa det absolut sista (I REALLY hope!)
Det mesta har plockats rätt på, nu är det green room som måste rensas. En sväng till IKEA för diverse godkända förvaringslådor som kan stå framme utan att det stör mitt estetiska sinne och sen är saken biff!

Hepp, ska ta mig en oopsie nu.

// Fatty - has a black whole in her stomach

2011-09-09T08:19:00.003+01:00

Dag 9

Det har gått en vecka nu med min nya livsstil. Det har gått över förväntan bra. De första dagarna fick jag nästan panik över att jag aldrig blev mätt. Behövde fixa nåt at äta hela tiden och eftersom man nästan måste laga det mesta man stoppar i sig, så blev det en massa disk. Det blir det fortfarande för jag har en tendens att låta det stå... Jag är inte lika duktig som tex Lina, min kära syster, att alltid diska undan efter sig. Det är en mycket god vana och då hinner det aldrig bli berg. Men eftersom jag bor här ensam så känns det som att man kan lämna lite emellanåt.

Happ, jo visst har man fuskat liiite. Men tycker på det stora hela att jag var väldigt duktig, med tanke på att jag faktiskt varit mer strikt än vad jag egentligen behöver. Försöker att hålla på kolhydraterna och använder inget socker. Det roliga är att jag egentligen inte har ett sockerbegär...bara periodvis och det varar ganska kort tid. Så suget blev ju nästan större nu, eftersom jag inte FÅR äta sånt. Kan tänka mig att det även är kroppens omställning som spökar också. Det sitter ju i skallen hur saker och ting SKA smaka.

Det jag saknat mest är nog ändå vitlöksbröd, eller bröd i allmänhet. Och krispiga saker att äta...och enkelheten att bara kunna hämta nåt ur kylskåpet, skafferiet eller slippa tänka efter om man ska ut och käka med en vän.

Har verkligen testat en massa recept och fått en ny inspiration i köket absolut. Och ju mer jag lagar desto enklare och fortare går ju allting. Men fortfarande blir det ju tråkig disk...

Japp, ska iväg och väga mig också nu på förmiddagen. Ska försöka ta reda på vad stolen väger också. Underlättar det hela. Spännande. Lovar att det säkert inte hänt nåt på viktfronten. Inte för att jag siktar på att tappa några.

De positiva sakerna har ändå varit att jag vaknat varje morgon utan en uppsvälld känsla i magen. Nästan som om någon drar in magen åt en...jag känner mig helt lugn och glad i den lilla stomachen. Halsbrännan är väck och svettas inte på nätterna. För det har ju hänt och jag misstänker att det kan vara en hel del elände som vill ut ur kroppen, som man proppat i sig under dagarna. De där omställningssvettningarna har jag inte märkt av. Bara en lätt "airhead"-känsla och lite yrsel och väldigt mycket hunger.

I morse vaknade jag dock med en sån där svullo-mage och tendens till halsbränna. Kan dock bero på att jag mumsade på ost/leverpastej/smör-rullar kl. 04.00 i natt. Jo det blev alldeles för sent. Men som jag skrev på facebook, jag hade ett organiserings-flow och ville inte avbryta. Äntligen börjar jag ana mitt gamla hem igen under alla lådor och högar av saker som härjat här under några veckors/kanske månaders tid.

Finally ska jag även få fason på läckande kranen i badrummet och den förbaskade trasiga duschställningen.

Dags att bege sig.

Adios!

// Fatty - sticking to it

2011-09-01T20:00:00.003+01:00

Japp, ännu en till LCHF:are

Dag 1

Bakgrund: Nosade på denna diet för ett par år sen, men tog aldrig steget fullt ut.
Orsak: Nyfiken på hur det kommer påverka kroppen. Börjat känna mig ofit, är trött på svullen känsla i magen och undrar om detta kan hjälpa mig bli av med mina groggy-attacker.
Förväntningar: Att bli mer trimmad, få gladare mage och bli piggare. Lära känna kroppen bättre.

Jag tänkte nog inte skriva så mycket matdagbok, utan snarare mer hur jag upplever den här resan och vad som händer. Om det funkar på mig eller om det kommer gå åt skogen.
Har den senaste tiden läst på en del och tittat på många olika recept och jag blir mer och mer övertygad om att det kommer finnas bra alternativ till allt sånt man nu helst ska hålla sig borta från. Jag tycker oopsies är väldigt gott och ska prova att köra med lite fiberhusk i också, när jag väl har fått tag på det.

Mina frukostar/brunchar kommer nog mest bestå av bacon & ägg i alla fall. Möjligt jag kommer sakna ketchupen och vita bönor i tomatsås. Men lite får man väl offra?

Sen kanske det visar sig att jag kommer försvinna...så då får man ju ta och balansera upp med lämplig mängd kolhydrater. Ska komma iväg och väga mig så jag vet utgångsvikten. Har en ny rulle så jag måste ta reda på hur mycket den väger öff cörrs.

Spännande tider. Hoppas jag har tålamod för detta nu då. Jag har ju aldrig haft nån bra anledning eller känt behov av att äta på nåt speciellt sätt, utan har kunnat lyxa med att stoppa i mig vad som helst. Med åren inser man att det inte är värt när man mår blä efter vissa saker som man får för sig ska vara så sjuuukt gott. I själva verket tar den där ballongmagen, illamåendet och groggynessen, bort hela charmen. Då är det ju lättare att låta bli.

Känner mig samtidigt väldigt tråkig eftersom jag gör som många andra, följer massa regler.
Så se detta som ett stort experiment.

Tyck till, tipsa och följ mig på min resa.

// Fatty - killing the carbs

Andas med munnen per automatik nu

2010-09-05T07:05:00.003+01:00

Följ min blogg med bloglovin

Låg klarvaken 4:30 i morse, men klev väl upp på riktigt sådär efter 5:00, då Roger drog till jobbet.
Kände mig på fix och projekt-humör. Hade legat och tänkt på en hel del och var nog rätt rastlös efter flera dagar utan någon rejäl action.

Sitter här med en liten ihop-rullad bit av mjuk näsduk i ena näsborren. Japp, jag är förkyld för andra gången i år. Vet inte hur detta gick till men så är det i a f. Tror jag börjar bli bättre, nådde botten igår, så nu finns det bara ett håll det kan gå åt och det är upp.

Har ju börjat skolan igen. Avverkat första hela veckan och det har mest varit kick-off grejer. Det känns rätt bra, än så länge. Men visst gnager det lite. "Vad ska det bli av mig?", "Varför känner jag ingen inspiration?", "Är jag lika bra som de andra?", "Vad håller jag på med?", såna tankar och frågar ploppar gärna upp i tid av osäkerhet och prestationsångest. Det sköna är att vi kommer jobba med större projekt som med våra examens-arbeten och vår drama-kortfilm. Men jag är skakis. Jag vet inte om jag plastar där bland alla de andra. De är så duktiga, fulla av idéer och ambitiösa. Vad man än kan tycka om mina egna prestationer så har jag i a f följt min dröm.
Det är väl egentligen det enda man kan göra? Vad som sker sen är väl själva charmen med livet. Man har ingen aning vad som döljer sig bakom nästa krön.

Nu ska jag kika på "Kvaltser" tror jag minsann. Började på den när jag och karln min var hos brorsan i Linkan.

Godmorgon

// Fatty - snorigare än vanligt

Fast Forward

2010-07-19T21:13:00.004+01:00

Ok, jag är ingen lojal bloggare. Det blir alldeles för långa pauser mellan inläggen. Skulle aldrig orka blogga som de där blogg-blondinerna. Å andra sidan så skulle jag inte ha nåt liv heller om jag stup i kvarten måste uppdatera allt som sker. Har de nåt liv eller kommer de minnas sina år genom sina inlägg och pose-bilder? Well, de är iaf ihärdiga, det kan amn inte ta ifån dem.

Jahapp, här sitter man i TV4-huset och jobbar och sliter :P
Övervakar diverse kanaler som samarbetar med fyran (dvs Canal 9 och Canal 7, TV4 Fakta, TV4 Fakta Norge, Guld, Film, Sci-Fi, Sport & TV400). Idag har det varit lugnt, det enda action var när jag körde Vinnare Plus, en återkommande grej varje vardagskväll. En rutinsak.

Tack vare Mats, en av mina lärare på Kagge, så blev jag rekommenderad att söka. Gick på intervju strax innan sommarlovetoch kände i magen att det gick riktigt bra och hejsan hoppsan, jag hade rätt. Det var ju bara sjukt bra, för jag ahde inte fått ändan ur o sökt nåt sommarjobb. Visste inte riktigt vad jag ville då heller, kanske behövde ledigt efter en jobbig höst och bara vila ut och slipa på ex-jobbet i lugn och ro.

Men nej, det behövde jag tydligen inte. Livet ville nåt annat och lika glad är jag väl för det.
Peppade skallen och förberedde mig för en galet jobbig sommar med tunga pass och sliten känsla i kroppen. Men jag skullle klara det för att jag visste att det var under en kortare period. Självklart också för att det gav rejält med cash!

Jag har ju aldrig någonsin i mitt liv... tror jag...iaf inte sen olyckan, varit såhär upptagen. Jag har aldrig jobbat så mycket och har aldrig haft så lite tid för annat, som jag har haft sen jag börja plugga i höstas.
Det konstiga är att jag faktiskt inte känner mig sliten eller stressad. Visst jag behöver säkert semester och längtar efter ledigt, men det är långt ifrån den bilden jag målade upp för mig.

Har inställningen att det kommer bli en liknande höst, om inte värre nu när ex-jobbet hägrar över en som en osalig ande och måste bli klart. Mentalt är jag förberedd, så om det blir softare så är det ju bara bonus.

Stackars Roger som fick ta en del smällar under det här första året. Jag är glad att jag hade honom som stöd när jag var som värst. Alex, fick också pröva sitt tålamod. Hon bodde hos mig fram till bara för ett par månader sen. Det var skönt att ha alltid ha någon hemma, någon som kände mig. Men nu har hon äntligen efter 2 år hos mig, fått tag på ett alldeles eget ställe. Jag unnar henne verkligen det efter allt tjafs hon gått igenom. Saknar vår tid ihop, men allt har sin tid och det var dags att gå vidare.

Bodde på skolan till en början, men längtan efter kärleken från mina nära och kära, plus de skitiga logement-köken drev mig tillbaka till Farsta, bara efter ett par månader.
På Kagge var det bara massa nya ansikten och de fick aldrig riktigt se mig. Bara seriösa skol-fia. Hon var tråkig, tyst och osäker. Så är det inte alls här, på jobbet. Det är nog första gången på länge jag kan vara mig själv. Vet inte riktigt hur det kommer sig. Det är som att jag sluter mig och vill göra allt korrekt och blir för seriös, även fast det enda jag vill är att kunna dra en skön historia och få alla att skratta eller låta dem se vem jag verkligen är.

Hoppas det andra året blir annorlunda.

Förra veckan var en riktig fullträff, då jag överraskade Roger med en hotellvistelse, middag o bio på kvällen, shopping nästa dag, av vad han än må hitta och behöva. Han fyllde år och jag ville fira honom ordentligt. Det var ett lyft och vi kände båda att vi behöver kravla oss ur vår lilla håla lite oftare. Lättare när båda är lediga samtidigt dock. Kanske blir enklare framåt hösten/vintern.

Funderar på att ta en mini-semester till Arboga i helgen. Hälsa på mamma & pappa (utan kamera och film-team denna gång). Ska bli väldigt mysigt.

Om en halvtimme kommer min taxi och jag får åka hem.
Imorgon är jag ledig.

I'm SO worth it!

P.S texten känns en aning splittrad och ostrukturerad, men bare with me.

// Fatso - signed and delivered

2010-05-12T11:45:00.006+01:00

KÖPSTOPP: 21 DAGAR KVAR

Jag kör ju en grej nu, ett s k köpstopp i 3 månader. Började 1:a mars och naturligtvis då, slutar stoppet 1:a juni. Av någon anledning så halkade jag in på en kompis blogg och han hade startat igång något liknande, fast det var en aning hårdare.

Men sen var tiden mycket kortare också. Han fegar med en månad. :) Läs mer här.

Det roliga är att fler av hans och mina vänner har lite liksom gått med i hans projekt, osäker på om alla kör samma regler men nästan i alla fall. Det är ju kul hur sådant här smittar av sig. Jag känner absolut att man är mer medveten och det känns nyttigt att inte fladdra iväg med pengar hit o dit. Man har lite mer kontroll över vad man spenderar på.

Har liknande tankar som en vän, C har, kring andra saker som det här med att äta godis bara på helgen. Jag tänker framför allt på mina tänder och att det ska kännas speciellt med helg. Som det är nu så kanske man sätter lite väl tjock guldkant på vardagen. Visst är det viktigt att hylla varje dag och att uppskatta var dag som kommer. Men att inte ha någon skillnad på vardag och helg känns trist och allt blir blasé och inget blir speciellt. Finns heller inget att längta till om man hela tiden ska tillfredsställa alla ens urges under veckan.

Någon som har några tankar kring dagens ämne?

Har ni något liknande projekt på gång? Eller något annat som ni skurit ner på?

// Fatty - becoming shopoholic?

2010-05-05T11:05:00.000+01:00

Åkte just över tranebergsbron, solen skiner och åter en sovmorgon denna vecka. Varför förväntar jag mig en fet käftsmäll alldeles runt hörnet?
Blev rätt sent igår, satt och skrev eftertexterna till SMASK-dvd'n. Var ju en hel del folk inblandade i det hela så... det tog ju inte 5 min precis.

Självklart ville jag sedan belöna mig själv genom att sitta o spela lite hjärndöda spel så det kanske blev en aning för länge. Men detta kunde jag ändå göra med gott samvete. Vetskapen om att jag inte började förrän efter lunch bidrog säkerligen till, det kan jag inte förneka. Känner mig rätt trygg att kunna styra upp en proper dygnsrytm när jag väl behöver.

Precis som min äldre syster skrev i sin blogg, så är även jag en kvällsmänniska. Tycker det är helt obefogat att behöva gå och lägga sig när man mår som bäst. Galenskap.

Nehepp, inte långt kvar nu. Idag ska vi planera nästa veckas antagningsdagar för de sökande till höstens nya etta på TV-linjen. Ska bli kul o se vilka de är som söker och hur de klarar sig på de olia övningarna. :)

Laters

// Fatty - kylt rött vin är gott

2010-05-04T10:38:00.002+01:00

Som vanligt på väg till skolan. Idag blev det sovmorgon, liksom igår.

Höll på att krocka nyss. Läskigt.
Gillar inte Brommaplan.

Idag är det föreläsning med författaren till "kristendom för ateister". Namnet är just nu inte tillgängligt i min skalle. Präst iaf för Allhelgonakyrkan.

Alltså, han kör som en biltjuv den här chauffören...

Igår hände en grej som verkligen var bra inför sommaren. Berättar mer när jag vet mer. Det var iaf som en skänk från ovan. Skulle lösa ett gnagande problem. Tänk att såna här saker kan hända mig, det är ju fantastiskt.

Hoppas på god lunch, brukar vara fisk på tisdagar.
Nice.
Finns en hel del att göra denna vecka, såna där husliga saker. Tur att jag har en stor avlastning nuförtiden vad gäller städning. Kanske blir det ännu bättre framöver :)

Snart upphävs också mitt köpstopp. Då blir det dags för lite shopping. För under de senaste månaderna har jag fått mer klarhet i vad det är jag faktiskt saknar och behöver. Man får ju hoppas att jag inte tappar huvudet bara för att jag kan låta pengarna rulla igen.

Cheers

// Fatty - rising

Kommer aldrig bli kort

2010-04-26T06:49:00.001+01:00

På väg mot en ny dag i redigeringen. Hoppas vi blir klara med mastern redan imorgon, vore skönt.
Helgen blev en riktig fixarhelg. Provade min nya robot-dammsugare. Tjena vad skitit man har haft det.
Tydligen. Den städa o städa.
Vi testade ett rum i taget, men blev nästan hela lägenheten tillslut. Finns fler robotar som jag är minst sagt övertygad om att jag behöver. Skulle betyda en hel del avlastning om de fanns i hemmet. Får se vad som införskaffas härnäst. Är kär i min Roomba iaf. Den är så söt när den åker runt där på golvet och donar. Hehe.

Gjorde ett halv-patetiskt försök att fixa biljetter till Last Bounce, men orkade inte sitta i en 20-min kö. Kände ändå att jag ville vara hemma. Det är ju seriöst nåt fel på mig.

Nej men sen blev det en hel del tråk-tvättande, spel-nördande, nudel-knarkande och lite film-gluttande också. Sen ska vi inte glömma visiten till Vårby, Rogers mamma. Fick både wienerbröd och lunch.
Nice.

Nej men om man kunde hålla det här kort så vore det ju toppen. Verkar baske mig större utmaning än om jag skulle lägga ner mitt nudel-ätande.

// Fatty - nånstans på Årstalänken

hur gör dom?

2010-04-21T22:03:00.002+01:00

blir avis på mina vänner som har så fina bloggar. ser så proffsigt ut. vad har jag?
samtidigt orkar jag inte lägga ner alltför mycket tid på att ta reda på hur man ska göra heller...
så jag piffa upp min med...ja färgen rosa. haha. så otippat och så o-jag.

men jag gillar rosa
det är fint och man blir glad.
känns naivt och flickigt.
något som jag kanske är mer än vad jag vill erkänna.
iaf det förstnämnda.

nåja.

suttit helt fascinerad över min i-Phone som jag äntligen börjat använda på allvar ( orkar inte dra storyn om varför jag väntat sen feb då jag skaffa den)

nej, kanske ska kramas lite med min Roger :)

// Fatty in pink

2010-04-20T06:52:00.001+01:00

Provar blogga från iPhone. På väg till Kagge och är fortfarande fast i tunneln, när jag annars vid det här laget skulle passerat Brommaplan.

Löjl. Mitt shoppingstopp som jag visserligen har satt upp själv och kan egentligen häva när som helst, gör livet märkbart tråkigare. Det påverkar också hela min attityd till utgång. Garderobs-statusen kunde vara mer spännande om man säger så. Har jag inget up to date att glänsa i dalar motivationen att ens befinna sig utanför porten. Lite så kan det kännas, sure jag är ingen modeslav, vet nog alla som känner mig men det betyder ju inte att man vill ränna runt i bara gamla, uttjatade outfits.

Funderar starkt på att belöna mig själv genom att förkorta köpstopps-perioden med en månad kanske. Jo för att jag har varit så fantastisk på att ta mina tabletter som jag ska. Min läkare var lyrisk och nöjd med värdena så lite cred ska man väl få ha? Det där var egentligen ingen fråga, mer ett statement.

Jaha, första inlägget på epoker, lets run this shit.

// Fattys rapport nånstans på Stockholms vägar

2009-12-22T23:50:00.003+01:00

uppenbarelser

hur jag än har försökt så finns det vissa saker som jag faktiskt aldrig kommer att gilla. inte vid nån ålder eller sinnesstämning har det någonsin känts helt 100%. tänkte jag skulle lista upp detta för er.

1. kavajer. visst stiligt o så, men jag klarar inte stelheten, de överdrivna axlarna...nej, inte på mig.

2. choklad. jag är ingen choklad människa. är sällan sugen på det och när jag väl äter så känns det för sött. dock choklad-överdragna saker är helt ok. det är inte äckligt men jag lever bra utan. frågan är varför jag då envisas att köpa en choklad kalender som aldrig blir uppäten förrän jag tvingar i mig alla datum jag "missat".

3. kaffe. låt mig få vara tedrickare. låt mig slippa kaffesmaken liggandes kvar i munnen all day. och nej, det har aldrig haft en uppiggande effekt. möjligtvis om det krisar sig kan jag tänka mig en iskaffe.

4. använda plastpåsarna man burit hem maten i som soppåsar. jo jag vet recycling är bra, men hur äckligt är det inte när de som oftast är sönder och när man ska knyta påsen för att slänga soporna, skalpar det "sopsaft" längst ner i hinken....ieuw ieuw!

5. snooze. kom igen! ska man upp så är det bara att gå upp. och vad är det med den där grejen på mobilen på snooze-inställningarna, det går inte att simpelt bara skippa den och stänga av eländet. nej man får gott finna sig i att hålla på att varje morgon, förvirrad och nyvaken lyckas trycka på rätt knapp för att inte behöva göra om samma procedur om 5 min igen. baah!

finns säkert många andra saker, men detta var det jag tänkt på den senaste tiden iaf.

har du några såna grejer, riktiga No No's?
skriv och berätta!

// Fatty - singing christmas carols with a sexy cold

2009-12-21T00:05:00.002+01:00

då var det dags igen

insöad är man. snöat i fyra dagar och det verkar aldrig vilja ta slut. det är vackert och stämningsfullt. men även isolerande. well, jag ska väl inte göra så mycket egentligen. handla lite julklappar och fixa håret hade jag tänkt. annars kan jag lika gärna sitta här hemma och knarka mina serier.

har inte lust till så mycket annat just nu.
har inte gått ut mkt alls sen skolan började.
partyt och shoppandet får vänta.

tror dock jag går lite på sparlåga. behöver göra roliga saker.
så nu hoppas jag på en mysig syster-jul i småland och en soft nyårsafton med nära och kära.
sen smäller den första månaden av med största festen.

där lägger jag ribban för resten av året.

tadaaaa!

// Fatty - she's a keeper

2009-07-13T16:40:00.023+01:00

JAG KOM IN

Det blev som jag sagt, i höst är jag en av studenterna på Kaggeholms TV-linje. Känns i både mage och huvud att det är detta jag ska göra.
Velat det länge, men då var det inte tid för det. Jag var tvungen att komma hit, där jag är idag...

Jag är redo att spotta rädslan i ansiktet och köra i 280.

Beskedet fick jag slutet av maj, samtidigt som jag rullade uppför S:t Eriksgatan tillsammans med kollegor, på väg till Steam, ett underbart dumpling-och nudelsoppsställe. Var tvungen att stanna mitt i backen, för att kunna prata och höra ordentligt. Chockad tackade jag ja till antagningen där på plats, berättade sedan för de andra när jag kommit ikapp dem längre upp på gatan.
Lyckorus gånger 1000.

Inte nog med att jag kom in på en utbildning jag drömt i 10 år, fick även jobbet jag sökte på Baluba, detta har jag redan berättat. Jobbade där 1 1/2 månad och trivdes riktigt, riktigt bra. Återkommer gärna dit igen, för pga skolstarten så missar jag ju andra delen, dvs slutspurten av produktionen. Annars hade jag jobbat där ett tag i höst också. Cheferna på jobbet o kollegorna är glada för min skull, det är ju en bra skola så de är bara uppmuntrande. Har fått sköna tips och bra kontakter, att såhär ett par år borta från branshen och sedan komma tillbaka för en snabb repetition, strax innan skolan, har ju bara varit en otrolig bonus.

Längtar redan tills jag ska ut o jobba på riktigt igen, efter studierna, även om den här tiden som jag har framför mig kommer vara den viktigaste grundläggningen för min framtida karriär. Är inställd på att det kommer vara överväldigande, tufft, slitigt, stressigt, uppoffrande och rannsakande. Men det gör inget, för det kommer vara otroligt roligt, lärorikt, utvecklande och helt galet. Att jag sen kommer bo därute, kommer hjälpa mig att lättare att komma in i gruppänslan, lära känna klassen o de andra på skolan mer, än om jag hade pendlat varje dag.

Hoppas det blir så i alla fall.

Sitter här o har snart klunkat i mig 2 st X-ray energidryck, käkat coated green peas, wafers med jordgubbssmak och en hel del chilicrackers. En o annan jordgubbe har även slinkit ner då jag och mamma satt och rensade ett gäng liter ute på terassen i 28 °C. Perfekt temperatur för frusen Fatso. Fick ju en extra liter av försäljaren, fråga mig inte varför. Han tyckte väl jag skulle ha en. Haha.

Nä, men vi var en sväng till ÖB, bara för att hitta på nåt annat än att bara hänga här hemma. Jag har ju knarkat The Big Bang Theory, en ny favoritserie of mine, o avslutade sista avsnittet igår av första säsongen.

Jag är smått snurrig och minns inte riktigt var jag ska börja o skriva om olika saker så jag gör det enkelt för mig o laddar upp lite bilder, som får tala för var o en av de olika händelserna.

Enjoy ;)

kakförrådet på Baluba, som blev min räddning men även boven till återfall i sockersug

jag & Annika hann med vår traditionella tripp till Linkan i mitten av maj

då hälsade vi på storebror med sambo och lilla Mijo, här i sin coola outfit

lördag kväll började vi med japanskt

sedan bar det iväg på club med Figge o möta upp resten

Figge, bror, och Fredrik på Riva

maniacs on the dancefloor

firade lillebrors 25-årsdag i jnkpgs stadspark med familj, syskon och deras kottar

jag rörde mig inte ur fläcken

lillebrors fru är hejare på mumsiga hemmagjorda tårtor

lillebror o en rörlig son Liam

Pripps Cup på farstaängen m diverse löst folk, resten från gårdags-festen

Skogås-folk, Årsta-folk och Farsta-folk

Koh Pangan blev första anhalt av många denna afton. Firade Kakans kommande bröllop bl a. En av de roligaste kvällar på länge, skrattade så jag fick magknip, tusen tack flicks.

The End

// Fatty - happy happy

2009-05-15T16:49:00.003+01:00

vacation is so over

Vet inte om jag kommer skriva så mkt om testerna eller intervjuerna. Är ganska slut i skallen just nu. Men jag kan iaf säga såhär: det kändes väldigt, väldigt bra att vara där och jag blev mer säker på att detta är rätt, vill detta mer än nåt annat. De måste ju se det, förstår dom inte det så kan de ta sig nånstans.
Nästa vecka eller veckan därpå kommer de ringa runt...

And one of them is gonna be me.

De ringde från jobbet också för ett par dagar sen och frågade om jag kunde börja redan på måndag.
- Of course! sa jag och tänkte i samma stund att det var synd att det försvann en veckas slappande där, men självklart är jag ju glad att få mjukstarta, komma in i det så fort som möjligt. De hade börjat få in material redan och då kan det vara klokt att ta itu med det på en gång.

Dagarna här hemma flyter ihop och man får inget struktur på nåt alls.
Jag har t o m börjat sova längre och längre på mornarna, somnar om och löjlar mig.
Slutat träna har jag och Layzy lyckats med...det var inge bra alls, vet inte vad som hände. Det kom smygande är vårt försvar.
Måste börja igen, annars kommer jag kanske förlora mina vänner. Behöver gymmet som en ventil av negativa känslor, där allt bara kan få utlopp men samtidigt göra nytta.

Plötsligt blev mitt liv helt fullt upp. Skola, jobb, blanktter hit och dit och resor kors och tvärs.
En ny fas har intagits.

// Fatty - fearce and fearless :P

2009-05-13T18:06:00.002+01:00

Peter Settman som högsta chef :)

I måndags var jag på möte med redaktionen/alla inblandade. Vi presenterade oss för varandra och snackade lite om programmet. Sen blev det god mat och dricka efteråt, skratt och skvaller. Väldigt nice gäng. Man kände sig lite oerfaren när man snackade med en tjej, 2 år äldre än mig själv som hade läst på DI och redigerat/klippt långfilmer och andra produktioner. Coolt och inspirerande att få jobba med såna talanger och framgångsrika människor, som i sin tur har fått jobba med sveriges största skådespelare och regissörer.

Ett steg närmae drömmen...

Jag är så lycklig att jag fick jobbet! Tack Alex, utan dig hade jag inte haft det. Jag "snodde" det från henne. Fast jag frågade först om det var ok, då hon inte ville ha det. Så kan det gå.

Läget är såhär nu, jag börjar om ca 2 veckor, som loggare (samma som jag gjorde på Mastif/Jarowskij) och ska ev. få ta över efter loggchefen som bara kommer vara med de 2 första veckorna för att starta upp loggen och se till så att det flyter. Han var med förra säsongen så det känns riktigt bra att ha nån med koll. Har en he del förväntingar på mig nu, men det är med skräckblandad förtjusning jag kastar mig in i branchen igen.
Perfekt att knyta mer kontakt och få in foten igen precis innan min utbildning i höst, TV-produktion 2 år på Kaggeholms folkhögskola. Ska dit nu på fredag på intagningsdag. Det blir intervjuer och tester hela dagen, så visst är det lite nervöst. Magkänlsan säger mig dock att detta klarar jag och tar de inte in mig är de inte riktigt kloka. Haha. Japp, här har ni mig med ny kraft och energi och en vilja som har envishet som bränsle.

Två steg närmare drömmen...

Nästa vecka lär jag rapportera hur det går, om vi får veta då...
De sista 2 veckorna som är innan allt kickar igång ska jag njuta av, men samtidigt styra upp lite grejer som behöver fixas. Men däremellan kommer jag åka på två helgtripper och umgås med familj och vänner. Det känns gött!

Tack för alla böner som skickats upp.
Detta är sjukt bra timing. Allt klaffar.

Det är nu eller aldrig.

// Fatty i medvind för första gången på länge

2009-04-21T21:07:00.002+01:00

if it's sounds too good to be true, it probably is

imorgon får jag veta hur det blir.
pirrigt men skulle vara perfekt.

bara vänta o se

// FatCat - back in business

2009-03-09T13:38:00.006+01:00

head-bang

tydligen hade vi tur

vi som såg Metallica på lördagen.
de skulle spela på söndagen också, men James Hetfield, sångaren hade råkat på nåt så pass allvarligt att han var på väg till sjukhuset medan Lars Ulrich stod inför ett fullsatt Globen, beklagade att de inte skulle kunna genomföra konserten;

-Believe me, you dont want me, Hank or Robert to sing for you.

he's got a point, the danish little man.

jag och Alex hade ju inte hört så mycket av den nya skivan, men tänkte att vi borde känna igen en del. annars hade vi ju haft en ambitiös plan att lyssna in lite under veckan. men ack så vi bedrog oss.

vi pallra oss skinnjacks-beklädda dit till 19.00, förbanden hade börjat spela,
men dem struntade vi helt och fullt i. mötte istället upp Alex pojkvän Tuben och hans bror plus hans brors flickvän. sen hade vi även sällskap av Alex bror som i sin tur lurat dit ett par kompisar.
tog en öl och en pizzaslice inne på en av Globens krogar och skildes åt för att inta våra platser.

tror du inte, att av alla platser som fanns så "satt" det 4 killar på raden nedanför oss som vägrade sitta...under i stort sett HELA konserten. Alex försökte vänligt få dem att sätta sig ner, men lönlöst, fick ett skratt rakt upp i ansiktet.
jag höll på att koka över av ilska, inte många vackra tankar tänktes just den första delen av kvällen. kändes som man sjönk ner på sämsta nivå möjliga och jag hoppades att det inte skulle pågå alltför lång tid, att de efter några låtar skulle bli trötta i benen och sätta sig ner (som de flesta i de sektionen gjorde)
såg ju inte ett dyft förutom deras fula svajande arslen. knappast någon annan på mongosplatserna som såg nåt heller. jag och Alex sa åt en vakt där, hon svarade att hon skulle kolla vad hon kunde göra. men tillade också att - de lär nog inte lyssna ändå. och - det ser ut så i hela arenan.

när hon återkom vinkade hon med Alex och de försvann genom dörren ut till korridorerna för att kunna prata ostört, jag drog genast dit jag med eftersom jag ansåg att det gällde ju mig,
ville säga ett och annat.
lugnade ner mig så gott jag kunde även om bristningsgränsen var nära och hävdade att -jag har betalat massa pengar för att se Metallica och inte ett par ryggar, att jag förstod att killarna inte ville sitta eftersom de i sin tur inte skulle se nåt...för ALLA stod ju upp. men då tyckte jag att det borde göras om i placeringen av hcp-platser eller ombyggnad för detta var liksom inte acceptabelt.

jag hade god lust att ta kontakt med media eller på nåt vis uppmärksamma detta oerhört kränkande och nonchalanta hantering av platserna. det är ju handikappplats av en anledning. annars kunde jag ju köpt vilken biljett som helst, hade sett lika mkt.

efter ett tag kändes det bättre, när en av killarna vände sig om och faktiskt såg mig, de hade inte ens vänt sig om tidigare. jag tror han ångrade sig lite, för han frågade mig om jag såg nåt och fick den brighta idén att jag skulle hoppa upp på hans rygg.

skämtar han med mig?
där stod han och vinglade, inte fullt så nykter.
aldrig i livet!
sedan erbjöd han sig "vänligt" nog att ta kort åt mig.
det ekade högt i mitt huvud;

-jag tar asbra bilder själv, tack, bara ni idioter kunde sätta er ner!

istället svarade jag;

-nej, men kan ni inte sitta ner? ni är de enda som står upp.

fick hur som helst en hel del ritkigt bra bilder på bandmedlemmarna och i det stora hela så kändes allt väldigt bra efter konserten. nice att äntligen fått sett Metallica, var liksom en grej jag bara var tvungen att göra innan jag dog.

check!
en ruta till ikryssad på det mentala life-achievement-listan

fredagen var också kalas-bra då vi äntligen firade Johanna som fyllde 20 för flera månader sen. vår present var en helkväll med gratis middag och clubbande. vi var tre som delade på detta, så det blev helt okej summa.
käkade på Mongolian BBQ och slutade på en gayclub i slussen. mkt trappor och helt fel för hunk-spaning, men rejält dansandes blev det. fortfarande lite i chock att jag inte blev slut av allt rörandes på stackars kroppen. men träningen kanske har gett lite resultat ändå? även om man bara lyft minihantlar, haha.
orkar mer och är piggare? vad vet jag.

var nära att det inte blev nån utgång alls för min del.
en migrän hade den larviga smaken att attackera mig från onsdagen och fram till fredagen.
inget verkade hjälpa, inte ens alvedon och en ipren (sägs vara det starkaste smärtstillande du kan ta receptfritt). började nästan smått bryta ihop där på fredagsförmiddagen när jag insåg att jag kanske skulle få ställa in. fasade inför vad som skulle ske om den inte gav med sig till lördagen då jag skulle på heavy metal konsert... hm...

2 treos blev min räddning och jag blev plötsligt normal.

God bless TREO!

söndagen ägnades åt lite filmtittande och slappande som brukligt.

Dollhouse - en ny serie jag testat. den är väl helt ok om man har lite tid att döda. men inget wow.

// Fatty - the hard rock cat

2009-03-03T17:55:00.004+01:00

"det var nog en aning färgat"

känner mig lurad

ringde på det där jobbet som läkarassistent/sekreterare
som ams velat påskina att han, neurologen var i behov av.
men när jag väl blir uppringd senare av honom själv,
förklarar han att hade mer gått med på/inte hade haft något emot,
att ta emot en handikappad flicka
ams har tidigare under förra året sökt upp neurologen och undrat om han var intresserad av att ge praktik till handikappade. tror det var på nåt sånt sätt iaf.

han hade redan en sekreterare och hade svårt att säga ifall det fanns tillräckligt med vettiga uppgifter att göra. för han tyckte ju ändå att det var bra att "handikappade människor fick komma ut och se sig om i världen och testa lite, pröva sig fram"

jag svarade då att jag hade fått en helt annan bild från ams och att jag snarare var intresserad av ett jobb, med lön och att jag nyligen blivit uppsagd på grund av arbetsbrist (annars hade de självklart behållt mig klämde jag även in) och att jag hade arbetat där på hotellet i 2 år.

"komma ut och pröva på världen"....jo jag tackar

jag är knappast nåt välgörenhetsfall
jag är inte förståndshandikappad
jag behöver ett jobb, jag behöver försörja mig
jag vill ha lön inte bidrag
jag vill bli anställd för att jag är kompetent
inte för att få ams att verka i bättre dager genom att bli en siffra i deras fantastiska framgångsrika statistik som presenterar antalet handikappade de lyckas pressa ut på arbetsmarknaden.

nej tack

// Fatcat - mad but not insane

2009-03-02T15:23:00.003+01:00

släng mig utför ett stup, snälla

så kan det kännas, väldigt påtagligt när man:

brottats med byråkratin hela förmiddagen dvs
samtalat med min handledare från ams,
styrt upp ett möte, äntligen, med min advokat (ett par mail och år senare),
försökt få tag på min eventuella framtida arbetsgivare,
blivit uppringd av min nya tilldelade handledare från försäkringskassan, för att reda ut mitt aktivitetsersättningsstrul.

I'm done.

jag lägger ner nu.
you can only take so much for one day.

mitt i allt bröt jag ihop av frustration
visste inte vem jag skulle prata med eller vad jag skulle säga
i vilken av alla trådar i detta trassel jag skulle börja dra i.

men börjar få ordning.
tack vare att jag har en specifik handledare som ska sätta sig in i min situation, kika på papperen jag skickade in i fredags.
men mycket lättade också när jag finally ska få träffa advokaten och får uppdatera honom om läget och få svar på frågor som snurrar i skallen.

känns mycket bättre nu.

tittar på reprisen för melodifestivalen deltävling 4 som jag missade i lördags.
hejar på Agnes, Star Pilots och Sahlene.
får se hur det går för dem.
ni som sett får knipa käft.

// Fatty - a few tears lighter

2009-02-27T09:25:00.002+01:00

"I'll put you trough to the reservation"

grattis ömma moder på bemärkelsedagen!

det känns konstigt att göra allt för sista gången.
säga hej då och lämna in uniformen.
tur att Katja råkade jobba dag idag, har inte sett röken av henne på veckor,
vi som alltid annars åt frukost ihop.
hon hade gjort kringlor, bjöd mig på en nybakad med smör till.
väldigt gott och mättande.

gick väldigt bra på gymet igår.
kändes att det tog lite mer, plus gjorde alla övningarna jag skulle.
har hittills struntat i en uppgift, då platsen ofta varit upptagen, en gång hittade jag inte det rätta handtaget som skulle kopplas på. så det berodde inte helt på lathet.

kör fortfarande med ganska lätta vikter och man försöker ju att inte jämföra med andra.
men ibland kan jag inte sluta flina när jag ser de stora biffarna släpa sina enorma tyngder,
sitta där, nära att spräcka ådrorna i pannan, lysande röda och drypande av svett, grymtandes medans de spänner och böjer.

brevid sitter lilla jag, inte en svettpärla så långt ögat kan nå, med en stor blinkande neonskylt ovanför mitt huvud "newbie", lyftandes på mina små patetiska vikter.

men egentligen så bryr jag mig inte om de andra.
jag vill inte ha och tycker inte om stora muskler.
så de kan få stå och flexa hur mycket som helst.
jag kommer aldrig bli imponerad eller beundra den sortens träning.
har mina egna mål, nåt annat är oviktigt.

små, slimmade och uthålliga muskler = små vikter, många upprepningar
stora, uppblåsta muskler = tunga vikter, få lyft

så har jag fattat det iaf.

efter den fantastiska prestationen med hantlar osv slängde vi in oss i varsitt solarium och tog oss en dos. känns fortfarande så nice att allt ingår. solarium, massagen och alla pass man skulle vilja gå på, utöver själva gymet då. längtar tills på onsdag då vi tänkte testa på boxercisen. vill svettas och bli helt slut. göra nåt riktigt fysiskt.

tror man sover bra efteråt.
och kommer äta mycket mer.

ska nog glida ner till matsalen och hämta mig en macchiato.
lugnt här uppe i repan

än så länge...

// Fatty - I'll be missed

2009-02-26T10:08:00.003+01:00

awsomeness

alltid lika värmande att bli bortglömd.
kollegan kom nyss upp med kaffe till alla, utom mig.
sådär är det jämt.
jag vet inte vad det är...
är jag verkligen så lätt att glömma?
eller gör jag för lite väsen av mig?
det sistnämnda kanske får en del att sätta kaffet i vrångstrupen,
det är sant,
jag är väldigt belevad och anonym på jobbet.

efter två år kan man ju tycka att de borde fråga per automatik.

jaja.

mötet med min jobb-coach gick väldigt bra.
hon menade på att jag kommer konkurrera med en hel del folk, med tanke på den branch jag valt att satsa på, men att jag kommer sticka ut p g a det faktum att allt som hänt mig inte hindrat från mina drömmar. jag var målmedveten, ingav pondus och hade gjort en hel del intressanta grejer, fascinerande helt enkelt. det boostade upp mig en hel del. med tanke på hur många år som hon har jobbat med det hon gör och mött otroligt många olika människor i olika situationer i livet.
hennes ord väger tungt i mina ögon/öron (?)

och då hade jag inte ens nämnt Thailand-biten :)

började redan som 6-åring att bli nyfiken på filmkameran. morfar är inte helt oskyldig till denna läggning. jag minns det där TV-teamet som kom ut till oss på Skandinaviska internatskolan S.P.M-villa i Hua Hin, i Thailand, när jag gick i ettan. hur kul det var att göra olika saker de sa vi skulle göra, medans de spela in. de bad oss att låtsas som de inte var där. vi skulle springa fram och tillbaka över skolgården etc.

sen hände det som aldrig hade hänt henne i sin proffessionella karriär. hon glömde av tiden och blev sen till sitt andra möte. jag missade min taxi.
är jag inte fängslande så säg?

haha

väl hemma hann jag och Annika glo på både "Rallybrudar" och "Bolt" (båda helt ok, men inga pang-filmer)innan hon drog in till nattpasset. ja Annika är åter i våra liv en tid. saknat henne. nu känns allt som det ska igen.

ikväll blir det gym och sen blir det "Knutby - Vägen hem" del III.
får se om jag hinner läsa också, men det blir säkert inte av.

// Fatty - not urksam

2009-02-25T14:00:00.002+01:00

skallen ligger en dag före

jag får hela tiden påminna mig om att det inte är torsdag.

om en halvtimme ska jag på massage, vad skönt.
den här dagen har swoschat förbi, i jämförelse med de andra denna vecka.
ska på möte med jobb-coach i efm.
var måttligt motiverad i morse, men det blir nog bra.
säkert roligare än AMS.
hehe

happ, har gått och blivit macchiato-drickare.
och igår efter träningen yppade jag ord jag aldrig trodde jag skulle säga:

- jag vill ha McDonalds mat.

fy vad illa jag har mått efter det.
höll i sig i morse så frukosten blev ynklig.
när ska jag lära mig att det inte funkar?
eller att det ens är gott?
mår illa jag skriver om det nu.
vi provade ju wokstället först, är ju så gott som stammisar.
tror du inte de hade stängt precis.
Alex hade lust att gorma dem rätt i ansiktet och säga att de inte får ha dörren öppen i så fall.
hon kan ha en poäng där.

träningen kommer att bli ännu roligare nu då vi tänkt haka på boxercisen på onsdagar.
behöver ju träna upp flåset också och inte bara pumpa muckler.

synd att det är just den dagen, vi hade ju lagt upp en sån bra träningrutin med tisdagar och torsdagar. inte bra för mig att stoppa in ett pass på onsdagen då. risk att jag tar ut mig och sliter på kroppen istället för att bygga upp.

tryckte i mig 2 semlor, ett par mackor innan gymet.
och sen en big mac & co efteråt.
fick mina semlor trits allt. insåg att jag kunde stanna till vid centrum och göra lite ärenden på apoteket och handla lite käk som vårt kylskåp skriker efter.

blev sent i säng igår. så dumt att börja riva bland gamla pärmar och uppdatera CV'n så dags.
men när jag väl fastnar i ett effektivitetsmoln så kör jag på tills jag inte vet hur jag ska sluta.
tur var att jag var trött, så tillslut släckte även jag.

alltid jag som släcker sist.
don't know why.

ikväll blir det varva ner framför nån Oscars-film eller väl vald serie.
orkar inte vara duktig flera dagar i rad. haha.

asch, borde ringa den där neurologen.

ibland sägs det lustiga saker i hemmet.
jag har tendens att säga fel ord i helt fel sammanhang.
som igår:

- det var längesen jag micrade katten.

jag syftade på vetekudden som hade råkat bli kvar i micron och hunnit bli kall igen.
eller Alex, inför en filmkväll med mig och hennes pojkvän Tuben;

- nu har jag klätt av mig, ifall vi skulle se skräck.

hon brukar bli svettig av såna filmer och rädd, så hon hade förberett sig genom att ta av sig sin långärmade tröja.

nåväl. vi gillar o tala i sidled. ;)

// Fatty - great wheels of fire

2009-02-24T09:19:00.005+01:00

carefree? - this can't be me

känner lyckokänslor
förväntingar
vet inte om det är för att jag är sockerhög och speedad av macchiaton jag tog tidigare
eller om det faktiskt kan skyllas på att jag ska sluta här och inte riktigt vet vad som ska hända
vet bara att nåt händer

oroväckande lugn, känns som att det kommer ordna sig
jag går ju runt och tror att jag redan har det andra jobbet i hamn
det vet väl inte jag om jag har
men det hintar om nåt åt det hållet när de söker upp mig, på mitt jobb, plus skickar brev hem till mig angående att en viss neurolog skulle vilja ha mig som assistent.
är det inte märkligt?
jag har inte lyft ett finger för detta.
jag har inte ens slutat mitt nuvarande jobb.
aldrig satt min fot/mitt länkhjul på farstas arbetsförmedling (än).
jag kan bara höja min blick och tacka the one and only för de saker som sker just nu.

precis i rätt tid.
jag behövde detta.
behövde gå vidare.
tror inte jag skulle blivit så trevlig om jag stannade kvar.

jag är glad för allt jag lärt mig,
tacksam för tiden jag fått här på hotellet.
ångrar aldrig att jag tog den här tjänsten.
CV'n blir lite längre, lite tyngre :)
fler erfarenheter, nya kontakter och vänner.
skulle ju aldrig träffat underbara ängeln Annika som i sin tur ledde till att jag fick "adoptera" hennes lovely familj som tog emot mig med öppna armar.

så det är inte det, jag är inte bitter att jag får gå.
de gör mig en tjänst.
tack Scandic, detta blir en spark i rätt riktining.

kryssningsbokningarna gick lite sisådär, den ena var ju lite mer framgångsrik än den andra. så kan man ju säga. den med Alex sket sig, men det anade jag eftersom vi var lite sena i planeringen. men den andra, som är ett par veckor fram blev lyckad. skönt att några planer går i lås i a f .

ska jobba på lite här. kanske återkommer lite senare.
vill bara hälsa lillebror och tacka för pratstunden igår. härligt intiativ bro'.

Oh! måste bara tok-rekommendera animerade "Wall-E", längesen jag såg en sån charmig film!
såg den igår.

- Waaaaeellyy!
- Eewa?

haha, kan hålla på i evigheter, variera tonläget bara. se filmen så hajar ni.

OBS: kära päron, skulle det kunna tänkas bokas in en dag/helg för ett Kagge-besök?
jag kan helgen v.12 eller 13. kan ni? vore bra med svar så fort som möjligt, så kan jag ringa och förvarna dem om att vi vill komma och kika.

har förgäves försökt få tag på semlor idag. ringde t o m ner till köksmästaren och undrade ifall det fanns några man kunde köpa. inte ens kollegan lyckades, trots besöket på sergelkonditoriet vid plattan. smockat med folk, han kunde inte stå längre, de kallade honom tillbaka på arbete.
happ, hepp
verkar bli utan. jag är lite mindre lycklig just nu på grund av detta faktum.
jag älskar semlor, äter minst 2 vid varje tillfälle.
dags att åka hem

semmel-lös :(

// Fatty - yet not fat, but happy as a puppy (detta skrevs innan semmel-incidenten)

2009-02-23T09:30:00.004+01:00

...and the Oscar goes to...

nä,
men Oscars sket sig ju.

hade ju inte gjort några fancy planer direkt, så det var väl dömt att misslyckas.
känner ingen i min närhet som är lika knäppt intresserad som jag av att sitta uppe och se spektaklet varje år, så denna gång kastade jag in handduken och la mig precis innan det började 02.30. spelade in det istället. tanken av att frysa hela nästa dagen (en bieffekt av sömnbrist) kändes inte så lockande.

jag skulle ju väldigt gärna, till nästa år t ex, göra detta till en slags höjdpunkt, ett event. att man kanske t o m sett de flesta filmer (de nominerade i de tyngsta klasserna) och samlas några stycken och har en riktig vickning, en uppesittarkväll i gemytlig gemenskap och frosseri i godis förslagsvis andra goda grejer för mindre sockergrisar att inmundiga.

istället har jag suttit för mig själv år ut och år in.

nåt år hade jag sällskap, en av mina äldsta och bästa vänner sov över hos mig och vi skulle följa det hela natten.
min vän somnade.
hon är inte riktigt en nattuggla. men tanken var ju god och jag hade ju sällskap. ibland vaknade hon till och tyckte jag var galen som fortfarande hade ögonen öppna.

så, gott folk. till nästa år, anmäl er gärna ert intresse. jag är alltid på, bara så ni vet.

försökte mig på att se Battlestar Galactica i helgen, miniserien som lägger grunden för storyn. alltså den nya versionen, remake:en. måste nog en gång för alla inse att jag inte är intresserad av rymdfolk och deras krig, olika galaxer och robotar. not my cup of tea. blev uttråkad av all politik. jag är mer intresserad av relationer, vardagssliv och vanliga tråkiga människo-problem.
visst, jag kan uppskatta fantasi, sci-fi och andra världar än den här, men rymden av alla världar är nåt för mig ganska trist och ointressant. jag tror jag saknar naturen, grönskan och haven...
det är ju så mörkt, tyst och enformigt. i af min bild av den.

när denna meningen formuleras i skallen på en; -varför sitter jag här? jag har tråkigt , så kanske det inte är helt fel att stänga av.

det går lite trögt med boken Twilight. (vill i mitt enfald tro att det skulle kunna gå att speeda på processen om jag fick se om filmen igen)
men jag har inte "hunnit" (läs: komma ihåg).
den här veckan vet jag inte hur jag ska "hinna" heller.

måndag: städdag, boka kryssningar
tisdag: träna
ons: massage (tack Theo), möte med jobbcoach
tor: träna
fre: kryssning ?
lör: kryssning?
sön: äta italienskt (gratis) med mina f.d kollegor. ska bli gott!

hm, skulle ju fixa mitt pass nångång också. dags att förnya.
körkortet lika så. det är ett sånt år. segt.

vad roligt att ni har kommenterat och skrivit. en eloge till er! nu känns det mkt mer motiverat att skriva.
när man vet att det faktiskt är några där ute som läser.
uppmuntrar gärna till frågor, kommentarer eller bara hälsningar i framtiden också.
men jag vet själv, orka hålla på att kommentera allt man läser.

sanslöst att klockan bara är 10.03

vad ska jag göra nu då?

// Fatty - gääääsp

2009-02-21T18:01:00.003+01:00

hunger is a suit I seem to wear often theese days

jag är hungrig och det finns inte så mycket mat hemma som jag skulle önska.
det är alltid deprimerande med för lite mat.
visst man klarar sig...
kanske ska rätta mig.
det är tråkig mat kvar, sån där som måste tillagas.
vet det är väl inge svårt att gå och handla.
men om man har mys-kläder på sig så har man ingen lust att svida om och lalla ner till centrum för att trängas bland folk. helgen är till för att man kan ha på sig vad som helst och se ut hur som helst hemma i sin trygga vrå.

plus det har snöat ute och jag finner det lite svårare att rulla hem matkassen då.
inget jag gör i onödan om det inte är kris.

har grejat med månadens räkningar så nu kan jag fortsätta med lördagsbestyret:
att slappa

en vecka kvar nu på hotellet. sen är jag off!
just ja, de där folket från företaget som skulle in och hjälpa mig hitta nytt jobb har hört av sig.
jo, har kanske inte berättat att när man blir uppsagd pga av arbetsbrist på det här sättet som jag blev, finns det något i kollektivavtalet som ingår som jag tycker är ganska fiffigt. ett proffsbolag som sysslar enbart med att hitta jobb ska gå in och hjälpa mig.

har fortfarande inte hört nåt från abetsförmedlingskillen. jag ska nog ringa honom på måndag och fråga hur det har gått. om han fått mer information. känns ju onödigt att behöva svänga förbi där en gång extra om jag ändå måste dit och registrera mig på första arbetslösa dagen. vilket enligt AMS är den 30/2... de har en intressant kalender.

vad svarar man på frågan: vem är du?

den känns lite smått jobbig. jag tycker det beror alldeles på syftet och varför de frågar.
är det egenskaper de är ute efter?
måste nog knåpa lite på den där.

skakar på huvudet av missnöje när jag läser allt detta. så grymt tråkigt.
mår illa av hur sömn-bingande detta inlägg var.

nåja. vem bryr sig. just nu är livet kanske ingen dans på rosenblad (tog bort taggarna, de sticks ju).
kanske lite mer tramp i hundbajs.

det kommer att bli bättre.
det dröjer bara lite mer än vad jag hade hoppats.

lite nyare serier att rekommendera:

The Mentalist,
Lie to me
The Beast.

ni som ännu inte gett er tillkänna, som brukar läsa min blogg i det tysta, men även ni andra får gärna bara skriva en kommentar. försöker få ett hum om vilka ni är.

// Fatty - still craves for french fries

2009-02-20T09:41:00.005+01:00

kläm fram det nu...

nu tycker jag det är lite dåligt med kommentarer...

det vore väldigt roligt att se vilka som faktiskt läser.

har inte riktigt full koll på det där.

finns nog några få anonyma läsare som aldrig brukar säga nåt. vore kul om ni i a f en gång gav er till känna.

kanske borde skaffa mig en räknare?

inte för att jag tror att denna blogg är särskilt överdrivet välbesökt, men jag är ju nyfiken.

jag är ju människa.

// Fatty - with a little bit of traeningsvaerk

2009-02-19T12:19:00.005+01:00

I challenge You...

Vet inte om det finns så mycket att säga om mig som ni inte redan vet. För det ni inte vet kommer jag knappast blaffa upp här heller, så...frågan är hur intressant detta kommer bli.

Utmaningen går ut på att man ska länka till den person man fått utmaningen av: Linda. Därefter ska man berätta 7 sanningar om sig själv:

1. jag är lat och bekväm av mig. tycker inte om för mycket fläng hit och dit.

2. ett av mina favoritsysselsättningar är att äta. drömmen vore att ha en egen kock, så man slapp laga mat själv, för själva lagandet är inte fullt lika roligt.

3. jag har svårt att vara spontan på så sätt att genomföra saker/uppgifter/planer som människor plötsligt kommer på att man ska göra. till detta hör även att ta beslut väldigt snabbt. behöver oftast liten start- och landingsbana för planer som styrs upp.

4. lika bra att göra klart en gång för alla, jag är ingen chokladmänniska...jag kan äta choklad och ibland kan det vara gott. men sällan, almost never är jag sugen på denna typiska kvinnofälla.

5. däremot är nudlar bland det bästa jag vet. hur har någon kunnat missa detta?

6. jag har som princip att bara sms:a när jag är ute på stan nånstans. jag hör verkligen inte vad folk säger i de där små telefonerna. kan vara nåt fel på mina öron. kan vara fel på resten av folket, världen if you will. jag vet inte. mobiltelefoner suger.

7. det absolut värsta jag vet är att frysa. jag kommer gnälla och hata världen så länge jag fryser. det är bara så det är. värm upp en frusen Fatty och hon är sitt gamla vanliga fantastiska "jag" igen :)

Sen ska man skcika vidare utmaningen till 7 andra. Förslagsvis några som ej fått utmaningen.
Hm, kan bli svårt...Och sedan ska de också bli meddelade att de fått en utmaning levererad.
Måste nog klura en stund på detta.

Kommer kanske mer vanligt bloggande senare.

// Fatty - jelly in her belly

2009-02-18T08:41:00.004+01:00

dags och kötta till sig till beach 2009

Igår efter vårt lilla besök på gymet kunde jag inte sluta äta.
-Ja men...det är väl inte så konstigt tycker ni, man blir ju hungrig efter att ha rört sig?
Well nog rörde jag mig alltid. Dels flög jag fram och tillbaka som en vante på massagesängen (hydrojetmassage), för jag hade ställt in lite hårdare tag på programmet samt misstänker en viss felplacring i början, jag tjöt och skrattade emellanåt för det hela kändes ganska komiskt. Hjälpte ju inte att det lät som ett tröskverk mellan öronen.

Efteråt var jag helt yr i skallen. Hahaha.

Alex gjorde mig sällskap i det trånga rummet och passade på att stretcha innan allvaret.
Sen rörde jag mig runt mellan maskinerna och lekte träningscoach och ropade uppmuntrade ord till en rödkindad och flåsande Alex.
Det var roligt.
Och uppskattat.

Ok, tillbaka där jag började. Mathysterin som rådde när jag äntrade hemmet. Det var pasta, det var fil och mina älskade honeybees. Det var ostrullar med smör. Det var salladskål med dressing, Det var o'boy och lite chorizobitar. Jag kände inget stopp. Visste ju genast var detta skulle sluta och mycket riktigt sov jag inte så kalasbra och i morse förmåddes bara en patetisk tallrik fil (utan topping av socker eller rolig musli) och en kopp svart te, bli morgonmålet för dagen.

Det är illa för en stor frukost fascist som jag :(

Ringde nyss runt till all hotellen och kollade beläggningen. Det är en grej jag måste göra innan morgonmötet och i nuläget så skrattar man lite åt siffrorna för att det är så tragiskt, om man jämför med hur det var för nåt år sen. Visst, under sportloven brukar det vara dött och dåligt bokat, men med en finanskris à la grandiosos som grädden över moset, så känns det sparsamt motiverat att göra den lilla kollen.
Nåväl, alltid kul att prata med kollegorna. De kommer nog undra var den där jobbiga tjejen tog vägen som alltid ringde efter nio, varenda eländiga morgon.

Ja, ack. Those where the days. Börjar redan bli nostalgisk.

Kanske ska jag göra nåt vettigt idag?
Skvallra lite med Annika nu när hon äntligen behagar jobba samma skift som jag?

// Fatty - more massage to the people!

2009-02-17T14:53:00.003+01:00

Need for Speed

Idag har det gått betydligt fortare än gårdagen, som simmade i seghetens hav.

Längtar till senare ikväll då jag ska få åka till gymet och få mig lite massage medans Alex tränar. Bra deal anser jag själv. Har ju fått en ny tid med intruktören, då den förra blev inställd pga sjukdom. Inte jag som banga utan hon/han som var sjuk.

Ha!

På torsdag ska jag få mig en omgång kunskap om de krångliga maskinernas funktioner.
Men i afton blir det lite mjukstart ;)

Hehe.

Blott en timme kvar av denna långa arbetsdag.
Har roat mig med att läsa gamla blogg-inlägg från förra året.
Jag är ju ganska kul ibland. Lätt att glömma bort.
Trevlig reminder.

Om vi hinner drar både jag o kombo in på mingel på söder efter torsdags-träningen.
Vore synd att missa då det bara är varannan vecka.
Hoppas träningen inte gör mig helt apatisk och tråkigt trött.
Ibland kan det ju få en riktigt speedad när man håller igång dagen i ända för att sedan inse sen när man smälter ner på soffan hemma inpå kvällskvisten, att ; det finns inget kvar av en...

Men såna dagar kan vara ganska härliga.
Bara de inte blir för många på en vecka.
Men heter man Fatty så är det nog inte så stor risk att det kommer inträffa.
Haha.

Om en halvtimme glider jag in i taxin, på väg hem till min hem, min lugna vrå.
Underbart.

// Fatty - hon med plötsligt smygande kaffesug (???)

2009-02-16T13:28:00.007+01:00

Live large with Lard

blääää, jag har såååå tråååkigt!
det händer ingetting, förutom ringer i den där förhatliga växeln och det är samma procedur och samma fraser.

Uärk!

min motivation att göra något, hitta på något kreativt och eget är inte riktigt i prioriteringsläge för tillfället, måste jag erkänna. jag ska ju härifrån. mentalt har jag checkat ut för längesen.
sen så var det ju nödvändigt att det skulle vara spaghetti och köttfärssås till lunch så jag blev ju tvungen att moffa i mig en stor portion så att jag nu såhär i efterhand riktigt känner matkoman komma över mig.

där gick min no carb-diet helt åt skogen.
äh men jag ska ju inte skippa dom helt, jag ska bara dra ner ganska rejält på dem och öka fett och proteiner. magen är mätt och glad iaf, men jag tycker ju mättnadskänsla är överskattat.
ultimata är ju att äta så man inte är hungrig mer.

not quite the same.

fördriver tiden med allt möjligt.
läsa andras bloggar, läsa skvallerblaska lånad från bokningen, surfar, planerar matlista för idag.
det värsta är ju att jag ska jobba in extra tid som jag förlorat, så jag slutar inte förrän 15.40.
yey!

pappa var över en sväng förresten i lördags.
tog sig en kaffe och snick-snackade lite.
det var trevligt. inte varje dag man får celebert besök.

galet. en kille från arbetsförmedlingen ringde mig angående ett jobb :)
jag är lite i chocktillstånd.
spännande.
kommer nog med mer info när jag vet mer vad det hela handlar om.

// Fatty - energyboostad

2009-02-11T10:20:00.006+01:00

jibberisch och lite kängor

sitter på jobbet och har gjort klart fakturor/vouchrar för mars.
dvs det finns inte så mkt att göra.
annars brukar jag ligga 1-2 veckor före. beroende på hur tätt de kommer.
vissa behagar ju skicka sina underlag nån dag innan. det är inte ok. särskilt inte om jag måste kreditvärdera dem. det tar ju sin tid med turerna till ekonomikontoret etc.
när jag väl gjort min hög, routat, traceat, kopierat, häftat, highlightat och hålat och satt in alla papper,
då har jag väl ingen lust att ränna runt med några enstaka fåniga fladder-lappar som råkar komma in lite sent? självklart gör jag det jag hinner, men är det ingen brådska så får det vänta tills dagen efter.

orka liksom.

har inte sagt nåt än. alla lallar runt som vanligt och anar ingetting.
det kommer bli intressant och se hur sönderstressad en reception kan bli.
tydligen är det en slags studie som pågår inför min avgång eftersom det är precis det som kommer ske. som om de inte hade nog att göra när de väl har köer som ringlar sig ut längs loungen.

well. not my problem any more

känns som en bra avslutning på hotellkarriären att gå ut med repan på italeinsk restaurang. erbjudande till hotellet som kom lägligt. annars har jag inte sprungit så mkt på såna där grejer. blev en hel del mot slutet av förra året, men annars har jag inte ens utnytttjat min fria övernattning och tre-rätters middag än. har ju liksom sparat in på den i det sista. kul o sova ensam liksom. men nu lär jag väl få passa på om det ska bli av. ska fråga nån av bossarna hur länge jag kan tänkas ha på mig att ta ut den. lite marginal borde jag ju ha kan man tycka.

hungern har satt in sin lilla verkan i all fall.
får se om jag får slajda ner till halv.

drack kaffe idag, vet ej om det var bra.
inte hört några rapporter från magen än så det kanske är lugnt.
E var ju så snäll och tog upp en kaffe åt mig så jag kunde ju inte neka den.
särskilt inte när det sker näst till aldrig att jag bli ihågkommen
-Jag kommer aldrig ihåg vad du ska ha, får jag till svar.
säkert bara för jag är te-drickare. blir för mkt att hålla reda på tydligen...(???)
det är ju så det är.

te-drickare mobbas av kaffe-drickare.
det är inte heller ok.

har börjat läsa mer på Twlight, det var en seg-start och jag blev nog tyvärr mindre motiverad att läsa Edwards version på nätet samtidigt, kapitel efter kapitel bara för att få bådas uppfattningar.
läsa på datorn är inte min grej. inte en bok. orkar inte skriva ut den heller så vi får se...jag tar den sen. eller inväntar en större mängd inspiration av bokmaleri.

lunchtid närmar sig.
jag har försökt att anamma en diet som kanske skulle passa mig.
jag vet inte, men jag har inte gjort några megaförändringar än i min kost.
det handlar hur som helst om HFLC (HighFatLowCarb). måste läsa mer och forska lite.

jag har ju en lite spceiell kropp som ni kanske vet, så jag har lite svårt att bara hoppa på en såndär sak. vill ju inte sluta med att jag försvinner i tomma intet. målet är att gå upp lite i vikt.
blir bara så trött på detta tjat om viktnedgång och viktminskning. det finns ytterst liten hjälp och lite att läsa om hur man som jag ska göra om jag vill öka.

sedär, världen är bara gjord för kaffedrickande överviktmänniskor som röker.
japp, för rökarna får så mkt raster och sympati och favours.
det är löjligt.

nu, äta!

// Fatty - note to self: think happy thoughts

2009-01-27T17:03:00.002+01:00

platt fall

happ,
tack för mig.
idag blev jag inkallad...
jag visste vad det rörde sig om på en gång.

om en månad står jag utan jobb.

god fortsättning

// Fatty - not so much anymore

2009-01-10T14:19:00.002+01:00

bust a move

Bättre nu. men fortfarande en aning förvirrad inför framtiden.
Tycker inte om att inte veta hur jag tänker spendera detta året ut.
Skulle behöva få lite svar.
Ibland är det svårt att veta hur man ska formulera frågorna bara och i vilken ordning man ska börja. Vilken ände av allt trassel ska man börja nysta upp?

Jag tror att hösten skulle kunna bli härlig på många sätt.
Nya utmaningar och nya rutiner.
Skrämmande samtidigt och släppa taget om något som varit en del av ens liv så många år.
Men befriande.
Känns bara lite tungt att ta tag i allt detta nu...eller i alla fall snart.

Dags o se om det där livet var något för mig.

// Fatty - future unknown

2009-01-05T18:23:00.006+01:00

varsel

det känns inte bra just nu
förstår inte vad som händer
men saker och ting blir fel
människor blir ledsna, sårade
jag tycker inte om den personen jag blir i vissa situationer
samtidigt tycker jag det är orättvist
känns som man blir missförstådd
försöker att inte bry mig
försöker släppa vissa saker
just nu är jag livrädd att förlora de jag bryr mig allra mest om
står handfallen, när allt omkring mig börjar rasa

vad är jag utan er?

// Fatty - with insomnia

2009-01-02T00:41:00.010+01:00

I'm a freaking "leadsinger"

God fortsättning alla glada :) och ni sur-muppar kan också få en liten lyckohälsning.

Jag missade att skriva den första dagen på året, fast jag tycker fortfarande att det är första dagen på året, det har bara råkat bli efter midnatt...men men, vissa är ju så petiga.

Nyårsfirandet innehöll smörgåstårta, Singstar dueller och sedan hemma-fest i Årsta :)

Idag har jag, Alex och La Tube suttit i soffan och glott på vänner marathon, efterföljt av ett gäng filmer plus hör och häpna; Victoria Secret Fashionshow 2008.
Har aldrig varit lockad av att se det förut, men det var faktiskt riktigt skoj. Charmigt och fullt med snygga underkläder. Nånting säger mig att det är inte bara den kvinnliga populationen som gillar att se den årliga showen.

Hepp, nu ska jag fortsätta se på filmen med de andra.

// Fatty - 2009 make my year!

2008-12-31T08:41:00.005+01:00

nu ska jag bli spelnörd

ok, årets sista dag och vad gör man?
man kan inte sova och är uppe hela natten innan... hjärnan går på högvarv.
kan det vara för att det var så mycket igår?

jamen det började med att det plingade på dörren. mina grejer hade kommit! hade beställt en trådlös mus, Office-paket för Mac och en till extern hårddisk, 500 GB. den gamla var inte Mac-glad så jag blev tvungen att kopiera över allt på den nya för att sen radera den gamla. trodde man skulle behöva formatera om själv osv, men när allt var klar så stod det "läs och skrivbar".

-Häpp, så trevligt. inget krångel, det gillar vi.

satt och organiserade om och sorterade nästan hela kvällen, ja strax efter det att jag och Alex gjort varsin mumsig smörgåstårta till nyår. den står nu på balkongen och gottar till sig rejält. well, insåg att det lät som om vi skulle äta upp var sin egen, men nej...det blir lite besök...eventuellt.
men efter kalasande på tårtor så bär det iväg på hemmafest i Årsta.
så lyder partyplanerna i alla fall, det kan bli hur kul som helst. första gången jag firat nyår riktigt rejält, på många år känns det som. ska blir riktigt skoj att klä upp sig och skåla in det nya fräscha året med buller och bång! :)

oj, men det har ju hänt en hel del sen sist. julafton smög sig förbi, väldigt skön sådan firandes i farsta strand och syster yster och lite rester av stor-familjen. jag stod för köttisarna i år och de blev faktiskt riktigt bra.

rör inte mina köttbullar!!!

en lite mer rejäl sammanstrålning av hela skaran så att säga skedde i lördags i Arboga Baptistförsamling. ja vi fick inte plats hemma hos mor och far. jag är glad fortfarande över det sjukt bra ljudisolering det fanns mellan cafeteria och kyrksal (numera aktivitetsrum) . fantastiskt att de små liven inte hördes. :)
visst har man spenderat många kvällar där förr, men har aldrig tänkt på det tidigare. det var väldigt roligt att träffa alla och även få fira sina föräldrars 39:e bröllopsdag. Grattis grattis åter igen. nästa år får det bli lite mer firande kanske?

btw, jag använder flitigt min laptop-bricka jag fick i julklapp, tack kära syskon.

jaha, undrar om Alex hoppar upp ur sin säng snart. hon skulle ju iväg och shoppa en sista liten detalj idag. själv ska jag nog öva lite mer på Singstar som jag faktiskt köpte igår.
naturligtvis blev jag även ägare till det sista Playstation 3 i butiken. det var min julklapp till mig själv.

God Jul Fatty
&
Gott Nytt år!!!

// Fatty - "Listetta" - det du :P

2008-12-14T13:28:00.010+01:00

sleeping beauty

denna vecka var jag åter på jobbet, 8-11 är min nya tider fram till 21:a.
vill bara sova när jag kommer hem. snacka om att energinivån sjunkit till noll under sjukskrivningen... :(
jag som började mentalt ställa in mig på heltid, nu kommer det kanske dröja lite.

Lina, vår sam-julshopping sket sig nog är jag rädd. får lösa det på egen hand.
har skrivit ut önskelistorna på min nya skrivare.
haft den i ett halvår men det var inte förrän häromdagen jag printade för första gången.

i fredags var det Black & White-party här. välgörande för min själ att få se lite folk då jag varit en aning avskärmad från omvärlden. det satt en trubadur inne i köket nästan hela kvällen. tydligen var det vår käre kusin som gick loss på min så väl använda gitarr. systrarna svedberg stämde upp i sång likaså och det var inga dåliga pipor.

ute i vardagsrummet var det dans, snacks-ätande och diskussion runt boolia-bordet.
balkongen fylldes då och då med folk som kände att de behövde lite "frisk luft". jo ja tackar ja...

lördagen gick i vilandets tecken.

söndagen var det åter samling in da Farsta hoods, men nu en lite mindre samling. glöggaftonen, en tradition sen 3 år tillbaka, var på agendan. det pyntades gran, dracks glögg, spritsades kristyr på pepparkakor, tömdes chokladaskar och julmust-flaskor. systrarna svedberg höjde julstämningen med att sjunga lite traditionella julsånger för oss, ackompajerandes med gitarrerna (någon hade tagit med sig en egen, plus min lånades gladeligen ut igen)

denna helg har bestått av Idol-final, tvätt, disk, plock.
det kunde man ju listat ut med sina lama lilltår att Kevin skulle ta hem hela rasket,
för bra längesen,
då de kanske var 5-6 personer kvar.
grattis på dig, din charmanta lilla maltes. :)

happ, 3:e advent minsann och all julmust tog slut för en vecka sen. I have cavings.
har inte haft kraft nog att bege mig till affären o inhandla mer. får se om jag är lika trött denna vecka som kommer.

sanslöst vad jag sover.

behöver btw inte titta till mitt lilla märke förrän efter nyår. hon var inte ett dugg orolig för att det skulle bli värre. det såg så fint ut sist. nu har jag ju egna plattor att byta med. det ska nog gå bra.
Lina, angående min lilla research för hur det var där 1999-2001, hade tydligen det där fruktansvärda såret i 1 1/2 ÅR!!!

sjukt.
helt sjukt.

någon som har ett super-bra köttbulle-recept?
ska man ha blandfärs eller nötfärs enbart?
funderar på om det blir för torrt med det senare.
har ju inte tränat kötbullerullning alltför ofta.
men det har skett. det är jag nästan säker på.

// Fatty - chasing christmas

2008-12-02T19:27:00.008+01:00

låt oss mustiga vara...

big sis kom över i eftermiddags med en påse hembakta lussebulls.
vi snick-snackade liten stund, systrar emellan tills det var dags för henne att plocka upp småfolket på dagis m.m. den lille 3-åriga sonen hade haft andra planer än att besöka moster Fatty, så han dumpades av vid lämpligt ställe för senare upphämtning.

ja, men det var lite mysigt.

sen har det varit mer spring här i portarna.
Alex och Tuben trängdes i soffan med mig,
gick och handlade,
bakade kladdkaka (köket ser ut som en krigszon, haha),
gick sen igen (Alex jobbar kväll och skulle på jobb-julfest) och Tuben skulle hem.
därefter kom Annika, min tillfällige överslafare, in genom dörren med en påse munkar till den arme, sjuke (läs mig). hon ville hämta nycklar till min Ford, så hon skulle kunna åka med hostmedecin till sin strandsatta, insjuknade karl ute på Ingarö (han har ingen bil just nu).
men hon hon kommer tillbaka igen snart...

uppaterat bossen om läget. misstänker det blir förlängd sjukskrivning...
men hon ville bara att jag skulle bli helt bra, det var det viktigaste.
skönt att höra det från henne.

Signe, det vita luddet till katt har äntligen blivit steriliserad, hon springer in i saker hela tiden för tratten som hon har på huvudet. det är roligt.

det var tydligen inte en bra idé att dricka julmust.
nu gör det ont igen. hm...

// Fatty - ligger lågt

2008-11-30T17:58:00.002+01:00

1:a Advent

jag är vaken till 06.00 på morgon
4:e natten på raken
medicinerar förgäves
kurerar med mat förgäves
mår illa
migrän
ballongmage
magkatarr
hettande kinder
sprängande huvud
lever på vitt bröd, te och gräddfil
näringsdrycker, mannagryndsgröt
bubbelvatten

men;

inatt sov jag på andra sidan utan att må illa
utan att vakna upp för att behöva vända mig
det är sånt jag aldrig brukar kunna göra

Charlie väckte mig i mitt omvända dygn
kl 12.:50, krafs krafs krafs på sovrumsdörren
ur med öronproppar
dags att börja den nya dagen

tog slut på sita mannagrynen
även de sista stråna av spaghettinin till lunch/middag
ligger här nu på soffan i sin ordning
och undrar vilken film jag ska födriva aftonen med

väntar faktiskt på mail också...

nu ska Alex göra tortellini åt oss
min hunger är på återbesök :)

// Fatty - your light in the last novembernight

2008-11-28T01:34:00.002+01:00

bak-dag

det är sent
jag är mosig i skallen efter ett serie-maraton.

var på återbesök idag och kolla märket.
det yttersta hud-lagret hade skavts av,
hon sa att det kunde vara en fördröjd följd av vad som ändå skulle ha hänt, med eller utan skyddsplattan som täcker över, som en slags extra hud.
hon verkade inte så bekymrad och de andra märkena sa hon var borta.
ska ringa igen på tisdag och säga hur det ser ut, så får vi se om sjukskrivningen blir förlängd.

vägde mig också, hade ju hoppats på att väga lite mer.
får äta upp mig under julen. inte för att jag förstår varför så många fettar till sig överhuvudtaget under den tiden.
så gott är det ju inte, julbordet.
och all godis och choklad...jag förstår inte hur man får i sig såna mängder, det blir alldeles för sött i längden.
man kan tro att jag borde förstå den där biten med att inte kunna äta måttligt.
men just julhelgen står för mig som ett stort frågetecken.

har sovit dåligt de senaste nätterna
magmunnen som smärtar och tabletterna jag äter verkar inte hjälpa.
så jag äter snälla saker med jämna mellanrum för att få bukt på det hela, plus värmer vetekudden.
den är en sann vän vid hög smärta.

om inte annat så somnar man tillslut av utmattning pga sömnbrist.

Alex passar upp på mig och fixar. det är som sagt tur att man har nån här hemma.
det är guld värt.
och hon läxar upp mig då och då när jag hoppar upp i rullen för att "bara" hämta nåt.
sötnosen är orolig för mig.

fick ett mail från en väldigt väldigt gammal god vän från förr.
blev otroligt glad och överraskad. oj, vad många år som passerat.
vore verkligen kul om vi kunde ses igen. så mkt att ta igen.
spännande. får se var och när det blir tillfälle...

borde väl sova nu än att ligga här o gnälla.
men jag blir ju inte särskilt trött av att ligga här all day long.
kanske kikar på nån film som igår...
har verkligen kommit efter vad gäller filmtittandet. mer serier som tar över nu.
roligare när man får följa karaktärerna en längre tid.

har fortfarande lie färg kvar sen semstern, men visst är det ironiskt
när man väl fått lite nyans på trynet, då ska man stängas in och blekna bort.
det är väl helt enkelt inte meningen att jag ska ha en frisk och fräsch ton.
min uppgigt här i världen är att se till så att alla andra känner sig bruna i jämförelse.
nån ska ju ha det jobbet också.

grejen är ju den att jag aldrig ansökte om det.
well, får se det som en gåva.

japp så gör vi

// Fatty - horizonthal

2008-11-21T12:17:00.004+01:00

ge mig rump-implantat

happ.
lagom till man kom hem från semestern så ska man bli sjukskriven 14 dgr, dvs ca 3 vanliga veckor...
inget allvarligt fast ändå så är det det.
på semestern efter duschen kontrollerade jag för säkerhets skull att jag inte råkat ut för några tryckmärken.
men jodå, visst hade all solstols-sittandes och badande gett mig märken, på båda sidor. fick lite mini-panik. jag hade ju gjort allt rätt. suttit på dynan så mkt som möjligt, bytt sitt/ligg-ställning varje timme. ändå hade jag inte kunnat undvika dem.
beställde tid för kontroll och bedömning direkt vid hemkomst.

flashbacks till år 2000, febertoppar, antibotikakurer, såromläggning, infektioner, transplantation 2 ggr, sittförbud...it was a big mess. kämpade med det där djupa, stinkande, äckliga såret under en sjukt lång tid, tror det var ett år minst. det fanns bidragande orsaker som gjorde att det blev ett sånt extremfall just då, vilka jag inte kommer ta upp här och som inte inte finns kvar idag.
än är det ju inget sår och så ska det förbli. bara märken av grad 1.

avlastning, avlastning och avlastning som gäller nu.

flyttat ut till soffan och ser mina serier, bloggar och roar mig bäst jag kan.
denna vecka jobbade Alex kväll så jag har haft en del sällskap under förmiddagarna.
skönt, så det inte blir helt ensamt.

det är ju tur att man bor med nån, hur skulle man gjort om man varit ensam?

nä, nu har jag sån huvudvärk, dags att döda den med nåt piller.
yr i skallen. tror inte det är sunt att bara ligga här hea dagarna.
man känner sig ganska lat, onyttig och allmänt maktlös.
irriterande när man mår bra annars, bara arslet som ska bli friskt.

skriv gärna kommentarer. jag har ju inte så mkt till liv just nu.

// Fatty - not sitting on her ass

2008-11-19T13:35:00.005+01:00

ARGUINEARGUIN, GRAN CANARIA

7/11 - 14/11
2008

Jag och Annika tog ett plan och flög oss till värmen.

lyfte 07:15

trötta, hungriga men förväntansfulla

första jag upptäckte när jag packa upp...solbrillorna var paj :(
så jag köpte nya :)

tydligt att det är första dagen...

halva semestern är ju frukost-buffén

vårt hotell

fluffiga kuddar

Puerto Rico, utsikt från strandpromenaden bakom hotellet

en mycket onaturlig look

nu känns det mycket bättre

middag på en av hotellets restauranger, La Casca

showen, vår kvällsunderhållning hela veckan

oväntat besök

 autografer skrevs titt som tätt

det hördes lång väg när de började vråla ute på terassen

BBQ-afton på lördagen

behöver nog jobba lite mer på den där solbrännan

en glad Annika hade fått mer färg

lung och läpp träning

plask, plask

sån här lunch blv det varje dag, inte kexen dock

äkta soldyrkare

solning på Fatty-vis

ibland var det lite kulet, då åkte strand-hooden på

snart klar med "El Choco", läste ut den sista natten

sista middagen, grillad tonfisk och ris, längst fram vid show-scenen of course ;)

det var allt för denna gång, puss!

Fler bilder finns på Facebook, ni som har det

// Fatty - brown sugar

2008-11-05T17:35:00.003+01:00

SEMESTER!!!

// Fatty - flying without wings

2008-11-01T16:41:00.005+01:00

julen som försvann

när jag var yngre fanns de klasskompisar som inte gillade julen, de tyckte inte om den alls, rentav hatade allt vad den innebar. jag kunde aldrig förstå dem. julen var ju mysig, betydelsefull och full av gemenskap med familj, vänner. sen hela den här grejen med julklappar.

åka iväg och julhandla med familjen. vi var alltid en sån där familj som panik-shoppade ca 2-3 dagar innan julafton (som jag minns det i a f) men vi hann alltid skaffa det vi skulle ha. i brist på framförhållning får man helt enkelt vara praktiskt, strategisk och effektiv.
Mariebergs centrum , blott 30 min bilfärd från Arboga kommun, blev utnämnt allt som oftast till den plats där miraklet skulle ske.

uppdelning av familjen på lag om 2 och 2
en samlingsplats där alla skulle återvända
då skulle de 2 som gått tillsammans handlat till alla andra, ibland fick man ta en runda nr 2 och byta lagpartner tills alla hade allt de skulle osv.

ungefär så gick det hela till. en nödvändig paus för intag av föda, förslagsvis McDonalds blev ett återkommande inslag år efter år.

sen allt kaos och hemlighetsmakeri när allt skulle packas i och ur bilarna

-Nej, den där påsen får inte du titta i,...vänta...var är min påse nu då?
-Har du tagit min? Vems är denna?
-Nej den här är min, du får inte titta...sluta då!
-Mamma!
-Vem har handlat på bokia?

and so on ....

vad var det jag ville komma fram till?
jo, detta var bara en grej av många saker som hände.
man gick på julfester, firade lucia, gick på Lucia-vakan i sturehallen, tittade på den stora innebandy-turnén. ett lyckat koncept för att sysselsätta ungdomar med något meningsfullare än drälla redlösa på stan.

man baka pepparkakor, kanske inte alltid man hjälpte till med det, men ibland så...
vi hade en pepparkakskrubba, som mamma bakade och klistrade ihop med sockerlag.
som alla gick och tjuv-åt på under december.

-Meh, var är det tredje fåret?
-Vem har tuggat på Jesusbarnet?
-Vad gör den här fia-pjäsen här?

man hade chokladkalendrar, följde i den mån man hann och kunde, adventskalendern på TV.
de gick oftast repris på eftermiddagen efter skolan, om man inte hann se allt på morgonen. vi buss-barn från landet var ju tvungna att åka lite tidigare hemifrån och missade oftast slutet.

vi gjorde knäck ibland
vi klädde gran (vi hade gran på den tiden)
vi samlades hela familjen, om det fanns möjlighet.
vi hade julmiddag (jo, en sån hade vi också förr)
vi bytte julklappar
vi åt gröt på kvällen eller ris á la malta

när vi bodde på Storgården i Viby, tände vi öppna spisen i vardagsrummet.
vi läste julevangeliet
vi försökte sjunga julsånger mellan fnissen.

vi åkte in på midnattsmässa i pingstkyrkan och halvsov till predikan,
lyssnade nostalgiskt på sånger, efteråt samlades gamla gänget och fikade hemma hos en kompis och pratade och spelade spel till sent in på natten.

det var många år sen något sådant av det ovannämnda hände. i a f de flesta punkter.

jag har blivit en av dom där klasskompisarna.
jag tycker inte om julen särskilt mycket längre.
det är ledsamt och tragiskt att jag bara 28 år gammal redan har synen på julafton som en ensam gammal pensionär.

i år verkar det nog bli den fattigaste julen av alla jag varit med om, rent gemenskapsmässigt sett.
eller jag bara är rädd för att det blir så.
klart att det kan bli bra ändå...
men som det hela utvecklar sig och som vår familj har avvecklat alla få traditioner vi nånsin haft eller icke traditioner...så känns det ganska meningslöst att ens bry sig.

när slutade vi samla familjen?
när började jobb komma före oss?
vem ska jag köpa julklappar till om jag ändå inte kommer träffa nån?
(jo jag vet att jag är välkommen till er Lina och jag är väldigt glad över det)

jag är ledsen familjen. men jag är ganska besviken över att det är som det är idag.
alla har väl sina orsaker antar jag, jag vet ju inte vad som händer.
hur alla tänker och planerar.

kanske lätt för mig att säga, jag behöver inte ta hänsyn till nån.
barnfri och singel.
men det är också då man önskar att man åtminstone en gång per år kan få träffa hela familjen.
saknar er, saknar oss...

nu vet jag hur man kan hata julen...

// Fatty - lost her christmas

2008-10-30T13:43:00.004+01:00

stomach-stretching

mätt sen igår
vi var på Berns, jag och några kollegor och åt för Scandics räkning.
det tyckte jag var en trevlig sysselsättning.
det kom in mat hela tiden. vi hann inte riktigt med.
sen kom smällen, UFFA!
stopp, det går inte ner mer
jo lite efterrätt, men sen var det omöjligt.

ikväll ska jag käka på Noodle House, hoppas på att bli hungrig tills dess.

idag drar kombo till lilla L-A. så jag får en ensam-helg.
Annika är visserligen uppe i storstan, men får se om man ser röken av henne...

annars räknar nästan hela Sergel ner för min och Annikas skull, då vi drar om 7 dagar...
det ska blir fantastiskt, underbart skönt.
ingen är värd det mer än vi. INGEN.

happ, det händer väl lite grejer men vet inte vad som känns aktuellt att ta upp.

jag var på bio med Alex, the-non-combo, på "låt den rätte komma in".

måste säga att jag blev lite besviken. vill läsa boken, tror på mer utbyte där.
filmen kändes platt, flummig och hemlig.
men den var välgjord, älskade 80-tals känslan och scenografin.

finns fler filmer värda att se absolut. blir nog mer bio framöver i vinter.

nästa vecka blir kort och rolig.
ska på champagneprovning, också med jobbet, på NOX.
spännande att få lära sig mer om bubblornas dryck.

sen bär det ju av på torsdag natt/fredag tidig morgon.

ska ta tag i den där utmaningen som Joho så vackert gav mig, men behöver nog sätta mig i hemmets lugna vrå och tänka till lite. kurar bakom repan just nu och är inte fullt avslappnad och fokuserad på uppgiften.

fy vad mätt jag är...
helt förstörd...
dumma goda mat...

// Fatty - there's no stop when it's taste good

2008-10-12T20:28:00.006+01:00

3 födelsedagar och ett par bröst på vift

first things first: Grattis Holtz! a k a Lotta, kära syster. (jo jag har grattat på riktigt också, jag är inte helt usel som syskon)

halvligger i min älskade soffa med lappen i knät.
Pretty Woman står på i bakgrunden.
har tvättat så jag har lite jobb-kläder i morgon.

helgen var full med magknips-skratt.

men vi backar bandet till torsdagen, då min äldsta och bästa vän S.S fyllde år.
hon hade bjudit in alla närmaste på god middag hos sig i Årsta.
underbar lasagne, provade dricka rött även fast jag vet att magen inte brukar tycka det är nån bra idé. men det gick bra. ett glas gör ju inte så mkt.
good to know.
annars är det ju väldigt gott till ost, de få ggr jag tar rött.
är inte så mkt för att dricka vin till maten överhuvudtaget, men ibland så funkar det.
well.

måste bara by the way inflika att jag har införskaffat en "unique bra" som jag var tvungen att testa dagen till ära. idén med denna underbara b:h, om man nu kan kalla den det är att inga band behövs och det är en bar rygg.
-hur i hela friden går det ihop? undrar kanske en o annan. jo...

det består av två silikon-kupor som är gjorda så att de fästes direkt på behagen och hakas sen i varandra, som en framknäppt variant.
man tänker ju genast, hur kan det nånsin funka? det lär ju inte sitta kvar där det ska.

men döm av min förvåning av hur säkert och bra den satt under hela kvällen. jag var väldigt skeptisk till en början och det var knepigt att hitta "rätt läge". men övning ger färdighet.
helnöjd iaf över resultatet.

hur som helst, tillbaka till kalas-middagen.

födelsedagsbarbet fick iaf sällskapsspelet "Retro" av mig, som jag hoppas vi får nöjet att inviga snart.
har nog en spelkväll plus middag innestående fortfarande om jag inte missminner mig, som jag fick av Eyjey och S.S senaste födelsedagen...
eller vad säger du Eyjey? jag tror inte den har blivit av riktigt än.

fredagen blev rätt hektisk.

direkt hem och packa efter jobbet för att sedan möta upp Alex vid stationen,
ta tåget till E-tuna och hälsa på Jenny, Alex barndomsvän från hemstaden Ludvika.
hon har också fyllt år, lite därför vi åkte dit.
Jenny plus en vän till henne mötte upp oss. vi lallade hem till J. som bjöd oss på god middag och goda drinkar i en hennes compaq-living studentlya.
det blev en hel del snack och skratt och uppdateringar.
klockan blev mycket och dags för piffande och dans inför utgång på en lokal krog. jag hade naturligtvis med mig mina nya "boobs" som jag kallar dom, fast det absolut inte är något annat än en "väldigt strapless bra".

jenny, alex and me and some pink panthers

vet inte vad som hände men jag hade nog roligare hemma i lägenheten, för på stället var det så varmt och så fullt med folk och en otroooligt slö garderobskö att jag fullständingt kräkte ur mig frustration.
nej, inte bokstavligt.
men nånstans när vi äntligen hade fått komma upp på dansgolvet på övervåningen och jag hörde musiken, glömde jag bort allt annat och jag fick dansa med mina vänner och skratta åt sjuka situationer som uppstod. som när Jenny dansades bort av en kille, Alex fick jaga efter och rädda henne.
eller som när mina "boobs" började röra på sig och inte alls ville stanna kvar. i panik fick jag åka in på the ladies och justera olyckan. det var tydligen alldeles för varmt för att de ville hålla sig på plats. tillsut så fanns det inget annat alternativ än att låta de stackars silikon-plättarna fara o flyga ner i väskan. "unique-bra" må vara strapsless men den är inte dansvänlig.

note to self: vid användning av "jelly-bh'n" ha alltid en extra med dig om danslustan rycker tag i dig.

lördag och söndag blev shopping, film och Tila Tequila - marathon.
skönt att vara hemma och bara umgås.

runt femtiden satt vi på ett tåg tillbaka till stortan.

Annika kommer hem snart, då vankas det girltalk på hög nivå.

ska nog fortsätta se klart på Richard Geres och Julia Roberts saga.

// Fatty - "boobless"

2008-10-10T13:04:00.002+01:00

grieve

telefonen ringer.
en kvinnoröst säger att hon ringer från ett sjukhus, minns ej namnet nu
hon säger att min vän ligger inlagd och har väldigt ont.
tankarna snurrar och jag undrar vem som har råkat illa ut nu då?
blir rädd, får ont i magen och jag försöker få ett signalement.
rösten säger inget namn men försöker beskriva henne.
jag kan inte för mitt liv förstå vem det är...
börjar undra om det är nån som skämtar med mig, inte för att det nånstans skulle vara roligt att skämta om en sån sak.

sen börjar jag förstå vem det är och vid ett senare tillfälle pratar jag med min sjuka vän och hennes röst är svag och hon hostar till ofta.
-det hjälper inte längre, får hon fram...och jag förstår precis vad som kommer att hända.
magen knyts, ångesten kryper och jag börjar gråta, ljudligt.

jag öppnar upp ögonen.

jag ligger i min säng, klockan är 05.45 och sänglampan är fortfarande tänd sen jag varit uppe och värmt vetekudden. smärtan av min envisa irriterade magen gjorde så ont att jag vaknat så jag var tvungen att dämpa den med hettan.
mina ögon är svullna och det känns som jag gråtit hela natten, men troligtvis bara 5 min i verklig tid. mitt inre är fullt med sorg och även om jag inser att min vän inte är döende på riktigt...så var känslan så obehagligt stark.
det är inte ofta jag har vaknat upp gråtandes.
kan nog räkna dessa tillfällen på en hand.

resten av morgonen och förmiddagen var jättekonstig.
i taxin hade jag svårt att hålla tillbaka tårarna, hela vägen in till jobbet.
men sen släppte det mer och mer.

nu är känslan borta.
men minnet är kvar av en fruktansvärd morgon.

...

// Fatty - awake

2008-10-07T15:40:00.004+01:00

bring me back my mojo

halkade ur mitt flow av skrivande,
sånt som händer.

förra veckan hade jag en mysig afton med Eyjey på en ny favorit-restaurang. behövde verkligen det.
var så glad att jag orkade med det med tanke på hur jag hade mått bara nån timme innan.
det var nära att jag bangade.

på fredagen överraskade kusin Emma med ett besök i stan så hon och 2 kompisar till henne från V-ås hämta mig på jobbet och jag fick nöjet att rekommendera ett bra thai-ställe på söder.
vi drog dit, de käkade varmrätt och jag tog 2 förrätter. jamen jag hade klämt i mig fredagsfika på jobbet så utrymmet i magen var en aning begränsat.

alltid lika kul att träffa henne, blir så glad och upplyft av hennes smittande energi och skratt.

hur somhest tog vi en sväng förbi syrrans jobb, Alex var på väg hem från sitt kneg så hon snubbla in där bland alla soffor och bord (läs möbelaffär) och fick äntligen träffa syster-yster efter tre års vänskap med mig.
tiden var mogen.
skildes åt efter mycket tjatter.
vi grönlinje-åkare begav oss hem på tuben.

jag dog helt och hållet på soffan och Alex var övertygad om att jag inte skulle orka ta mig upp igen för utgång. kände att det inte var helt kört och försökte lugna den oroliga flickan. hon piffade för sig själv i hopp om bättre tider och piggare Fatty.

när min återladdning var klar hoppade jag upp och började vråla gamla Pandora låtar. som i ett slags 90-tal euro-rus krafsade jag fram gamla godingar som Mr Music Hits samlingsskivor. Carro, kombons goda vän och numera även min, dök upp och vi peppade upp oss riktigt bra.

aftonen fortsatte nånstans ute på Riddarholmen och det blev märkligt fast roligt, för mig.
vet ej vad som hände med mina väninnor men deras pepp hade runnit ur dem totalt och de ville bara hem. så det dröjde inte länge förrän vi satt på donken och mulade burgare (läs mellanlanding på väg till hoodsen)

lördagen innebar spaghetti och köttfärssås, som jag btw äntligen lyckades få till som jag minns den från barndomen. den eminenta middagen lagades till föräldrarnas ära som var på celebert besök. pappa körde nåt busslast till Stockholm åt jobbet och passade på att smuggla med mamma, för att ta en avstickare till söderförort och rädda en stackars dotter i nöd.

nu var det röjjardags och ett tag trodde jag att jag skulle behöva flytta.
inget var längre där det borde vara och det kunde inte läggas tillbaka dit det skulle vara eftersom vi tog bort platserna (läs hylla och skrivbord) där sakerna en gång hade varit.

men oj vad green room blev stort.
Alex blev nästan mörkrädd med tanke på att hon skulle få sova där all by her lonesome.
sen fick middagsbordet äntligen sin efterlängtade polare. låt mig presentera kromad klotlampa numero deux i dansk design.
pappa och mamma satt och skruvade muttrandes och fixade, tillslut fick de upp lampan, även om jag inte kan ha soffbordslampan tänd samtidigt så är det ändå ett steg i rätt riktning.

applåd ömma mor och far. uppskattat ska ni veta!

söndag blev blöt och en smula kulturell.
jag och Alex, nej inte kombo utan en annan manlig variant, tog oss en titt på uställningen "lura ögat, fem seklers bländverk" på nationalmuseet. sen rusade vi våta som dränkta katter till närmsta café i kungsan och delade en blåbärsmuffin.
tänkte ta en bio, men det fick bli en annan gång.

kom hem till min kombo istället och myste resten av kvällen.

igår var det ju upp och hoppa igen och idag likaså. thrilling.

får se vad helgens bravader ger för efterdyningar.
vem vet och vem orkar spekulera?

// Fatty - no more, no less

2008-09-30T11:22:00.003+01:00

some kind of Cinderella

sitter här hemma med mina kärnfria vindruvor och min gigantiska kopp te "lust och fägring".
det är efter lunchtid och jag är hemma från jobbet dag 2.

det hela började med att jag kom hem i söndags efter en underbart trevlig stund hos storsyster Li och hennes pratglada make och deras rara barn. lillebror med familj på var på besök därav den stora ansamlingen.

redan där började jag mot slutet få svårt att sitta rätt upp, trodde det var socker-överdos från bullarna som brukar kicka in ibland, men väl hemma igen visade det sig att min matthet och frusenhet var väl befogad. 39°c feber. jag har väl aldrig feber?
trams.

tre nersvettade sovlinnen senare och måndag morgon, tyckte annika att jag skulle stanna hemma även nästa dag (dvs idag, tisdag), så jag sjukanmälde mig. har ju lite svårt för det där, jag kan aldrig riktigt känna att det är ok att vara hemma en jobb-dag, men å andra sidan tittar jag ju sällan snett på nån annan som gör det. är man sjuk så är man.
nog om detta.

det var hur som helst en trevlig helg och vi nu "backar fram" lite.
fredag sov jag bort mestadels av kvällen (läs 18-21) men kompeserades genom att vara uppe till 01.30. tror jag såg lite Sopranos. som jag btw har sett klart nu. snopet slut. happ.

lördagen träffade jag Mike för första gången detta åhundrade. han har ju varit spårlöst försvunnen ett tag. drabbades av "girlfriend-syndrome". faslig åkomma det där.
tog ett glas bubbel på Ljunggrens och mindes att jag inte alls var där för första gången. vi var där ett helt gäng och såg på fotbolls VM eller EM eller vad det nu var, för ett par år sen eller tre.

well

drog vidare till kvarnen, bara för att jag sen vid midnatt, likt Askungen skulle bli övergiven av min gode vän, för en ny donna han tydligen träffat ett tag. han skulle möta upp henne bara för att säga god natt och sen gå hem. eeeh? whats up with that Mike?
eftersom jag äntligen hade lämnat min borg vägrade jag gå hem så jag stannade envist kvar och hade otroligt kul med några holländare som båda presenterade sig som Sander.

livets läxa vecka 39: du behöver inte ha tråkigt bara för att alla andra vill gå hem.

// Fatty - mingelmaster

2008-09-23T09:52:00.004+01:00

élp, I need élp

skulle behöva lite handtag nu,
lite krafttag.
nån som kunde hjälpa mig med min extra-rulle som ska tillbaka till HMC (HjälpMedelCentralen).
lite svårt att ta med sig en rulle i hissen när man själv precis får plats i den.
skulle behöva få hjälp att rensa Alex rum, bli av med lite möbler som skulle åkt ut för längesen.
skulle några päron eller syskon kanske kunna assistera?
tänkt ringa hem ett par ggr men det har liksom bara inte blivit av.

jag stressar upp mig för lätt.
det är inte bra.
blir frustrerad.
aggressiv och irriterad.
det är härligt att vara med mig då.
ibland blir jag lite väl trött på mig själv.

kan jag bara inte låta saker vara?
låta bli?
let go?

oh nooooooo.

jag ska konfrontera,
älta och analysera.
till en viss punkt är det ju bra och sunt.

sure man blir äldre och visare, förhoppningsvis coolare (?)
...med det menat att man kan faktiskt give a rats ass angående andras åsikter och hur saker ska vara,
på ett bra sätt.
mer avslappnad och så.
fast ibland känns det som nojjigheten växer ju mer man lär sig om livet och hur galet allt faktiskt är ibland.

hm...nu har jag glömt vad jag snackade om från början.
det är ju bra när man kan snacka bort sig själv.
grattis.

jo, mamma o pappa. ni kanske vill komma upp till storstan o passa på att träffa Patrik och Matilda som är på besök?
eller har ni fullt upp i helgen?
jag skulle kunna be Alex rensa upp lite så skulle ni kanske kunna hjälpa mig få ut allt skräp därinne?
kanske bäst och ringas ändå.
Alex åker nämligen bort till Ludvika under helgen så det kanske är smidigt. well...
som vanligt med den här familjen har man ju bra framförhållning.
runs in the family...

ok, helgen i korthet,
det var ett stort gäng som drog iväg på ölmässan i Nacka Factory i år igen och det var riktigt kul.
jag ville dock mest äta, haha.
hittade praliner, ölkorv och rotfruktschips bl. a
sen kände vi oss lite spontana och galna och tog en limo in till stan.
jag sms:ade Annika som vi skulle plocka upp på väg till cluben;

"vi hämtar dig med limo. en vit. en babe ska hämtas med klass"

-ni är störda, blev hennes svar.

sen blev det dans all night long på ambassadeur.
kan tilläggas att jag lyckades med bedriften att få platt däck där på dansgolvet tack vare nån ärthjärna som krossade en flaska. många varma hälsningar riktas till denna person, -whoever you are. du borde personligen få komma och byta mitt däck...inte förrän på tor fick jag tid att få det lagat! (borde det inte finnas en slags akuthjälp? känns som frågan allt oftare ploppar upp)

"haltade" oss vidare i a f till burger king medis, sen taxi hem som Annika pröjsade, hennes fot var inte glad så hon vägrade gå en meter till.

söndag lyftes inte många fingrar vill jag lova.

måndag försov jag mig ca 10 min men de hann jag ikapp så det blev inga konsekvenser jobbwise.
jag, min nöt hade glömt ställa klockradion, den vilar på helgerna. det enda som hände var att min puls möjligtvis höjdes några snäpp en kortare stund. så spännande livet kan vara.
efter jobbet drog jag hem och avslutade säsong 5 på Sopranos och lite smått på säsong 6, börjar bli biten igen. nu är det dramatiskt, men ändå ganska så tragiskt. man skulle kanske börjat räkna begravningarna från början?

nästa serie tror jag får vara lite gladare...

Arrivedercci!

//Fatty - wants to move things around

2008-09-18T12:50:00.007+01:00

look at the stars, look how they shine for you

när man såg ut över folkhavet, hundratals människor med händerna upplyfta
i skenet av spotlights och gröna laserljusstrålar plus en och annan mobildisplay
och chris geniala pianospel fyllde öronen med ljuva toner
tillsammans med hans ibland raspiga röst, men ändå klockrena stämma,
ljöd ut över globens alla sektioner.

då insåg jag: detta är den bästa konsert jag varit på

detta slår justin, det slår eminem
kanske inte så otippat tycker en del
men för mig som aldrig kan sitta still när hiphop spelas
för mig - Fatty, är det stort.

att detta band
slår knockout på varenda konsertminne jag bevarat.
det är inte illa.
inte alls.

vi skippade förbandet.
nä, käkade på en indonesisk restaurang mellan gullmars och globen istället.
snurrade några varv innan vi hitta varann och käket.
läs arenavägen till gullmars, gullmars till globen och så en sväng till innan vi kom rätt.
men det ordnade sig tillsut, trots hjärtklappning och migrän, vilket btw försvann spårlöst sen.
inte visste jag att en fet konsert kunde vara botemedel för besvärande huvudvärk.

hur som helst,
väl under måtliden var vi inte särskilt hetsiga utan det fick ta den tid det tog.
skönt faktiskt.
det var som om tiden stod stilla där, för vi hade plötsligt inte så bråttom längre när vi såg på klockan.

sen fanns det ju of course irritationsmoment under kvällen, när vi tagit plats för att njuta av bra musik.
som när folk skulle envisas och ställa sig i trapporna och därav skymde sikten för mig som satt ner vid sidan om. oftast räckte det med ett pekfinger i ryggen på dom, lite handviftningar och diverse grimaser, så flyttade de automatiskt på sig.

höjdpunkten var ändå när hela bandet lämnade scenen, alla stod som frågetecken: -var tog de vägen?
sen såg man hur folk började springa åt en viss riktning, nere på parkett.
plötsligt fick jag syn på en av bandmedlemmarna och jag pekade och visade Alex. de börjar springa upp i trappen och sen in mellan raderna. nästan längst bort från scen ställde dom sig och började lira.
chris presenterade trummisen som fick sjunga en sång och alla applåderade och tjöt

"you sing very beautifully here in Stockholm, it's true.
if I thought you were shit I would say so."

ödmjuka och skönt flummiga - that's Coldplay

//Fatty - viva la vida

2008-09-17T12:22:00.003+01:00

storbråk

nån halvtimme kvar tills jag slutar.
oh fy vad kass jag har mått idag
kroppen bara bråkar och bråkar.
jag vill inte vara med mer.
vill lämna in den och få ut en ny.

min pajar ju bara hela tiden.

eller iaf få en ny mage,
kanske en ny skalle också...
det bara dunkar och yrar för tillfället (det där sista är ett typiskt Annika-uttryck)

lämpligt valt att inte vara på topp just idag av alla dagar.
ska ju på Coldplay i afton i Le Globe... smart fia...hur tänker du nu?

storebror och en vän är på ingång för att joina oss, mig o Alex ikväll så det ska bli kul.
eller, det är egentligen vi som joinar dom eftersom det är dom som har biljetterna.
och det var bror som frågade om jag ville haka.
well, som vanligt har ju jag inget för mig så det funkar ju.
och eftersom jag är jag och har en rulle så får jag ta med mig en person gratis. ha!

återkommer med nån form utav bedömning musikmässigt i fråga, lite senare.

//Fatty - need some kind of remodeling

2008-09-16T12:48:00.004+01:00

mellan tandagnisslan och skratt

igår var jag ursinnig.
for many reasons.
det var bäst att inte kanalisera ut den vreden här.
då hade jag kanske fått stänga ner.
blivit bannlyst.

haha

idag är det mycket bättre.
men jag tror ändå att jag kanske måste börja träna.
så jag har nånstans att göra av all den där negativa energin som kan samlas och gro på väl gömda ställen. målet är att komma igång innan 30. så har jag lite tid på mig iaf :)

jobbet kändes bra idag på många plan.
men jag lägger mig ett par timmar när jag kommer hem, nästan varje dag nu.
kan ha att göra med att jag varit lite sliten, sjuk och uppe sent.
men även för att jag blir uttråkad.
hur tråkigt har man inte då?
när man går o lägger sig frivilligt mitt på dagen?

brukar passar på att sova innan Alex kommer hem, för då är det ju genast mycket roligare igen.

ikväll befarar jag sent sängläge.
Annika är på ingång med pompa och ståt.

hur ska detta sluta?
som det brukar.
med skrattanfall och mosiga ögon dagen efter.

//Fatty - gather her babysisters once again

2008-09-14T14:34:00.007+01:00

en rak höger

där sprack min plan. hade tänkt skriva varje dag denna vecka, men missade igår.
busy day it was, yes.

vakna, käka pastan från igår, sen blev det lite häng med kombo tills det var dags att slänga in sig i duschen (detta otroligt jobbiga projekt, kan man inte äta nåt piller istället?).
sen var det piff och paket-inslagning, hopp in i taxieländet and GO.

tror du att det var sam-åkning?
självklart, men tur nog fick jag hoppa av först.
där stod S.S vänta utanför så att vi kunde gå upp och gratta A.J tillsammans.
S.S, den pyssel-nörd som hon är hade promenerat in till stan, köpt det trevånings-kakfatet vi hade kommit överens om, köpt rosa silkespapper (som hon klippte till fina dukar till vardera fat), cellofan att slå in med och rosa band att knyta om. Som om det inte var nog, bakade kvinnan tre olika slags kakor/bullar (varav muffinsen var i form av rosor) att lägga på och pyntat dem med färgglatt strössel och silverkulor. hela kakfatet såg ut som en dröm och var helt fantastisk.

jag tittade ner i min kasse, där låg min halvtaskigt inslagna gåva, istället för ett kort så hade jag införskaffat (självklart med personlig åtanke på Eyjey) en tändsticksask med Ernst Kirchstieger avbildad på framsidan och med ett ljuvligt citat ur alla hans flummiga uttalanden, på baksidan. I asken hade jag petat in en lapp med knappt läsbar handstil, där det framgår vad hon betyder för mig. hoppas verkligen att hon kan uttyda vad som står.

paketets innehåll kan jag avslöja såhär i efterhand, var en bok av David Batra, där han samlat in alla möjliga slags "arga lappar" som olika människor har satt upp i diverse tvättstugor och hissar och trappuppgångar osv. det är en underbart rolig bok, rekommenderar den starkt. fick btw sms av födelsedagsbarnet i förmiddags där hon bekräftade min träffsäkerhet vad gäller hennes humor. så då kände de inte lika jobbigt att inte jag med hade gjort en kreativ uppenbarelse i cellofan och kakdeg.

kudos to S.S, hon är grym på det hon gör.
och jag är den jag är.

så det blev ett par glas skumpa och en del tårta, ostbågar och djungelvrål.
sen bar det iväg i taxi till "Fjolljollen".
middag intogs (kött off course) och sen var det dans och sentimentalsnack.
jag fick även äran att skälla ut handikapp-toakön ett par ggr, bli nitad av födelsedagsbarnet i egen hög person och kammade hem en o annan skön komplimang från båtens märkligaste besökare.

den där högern var ju inte meningen.
kan ju lätt bli så att man får cigaretter, armbågar och diverse spetsiga väskbottnar i ögonen då jag befinner mig inom samma dangerous zone där dessa föremål brukar florera...

det blev ingen blåtira Eyjey, det är lugnt, det gör inte ens ont.

tackar för en sjuk kväll, både sjukt rolig och sjuk på andra sätt...
haha, vi var 4 Sofior i sällskapet, men lyckades ändå undkomma förvirring som så lätt kan bli i såna situationer. det var inte illa pinkat.
jag, S.S och Eyjeys barndomsvän Sofia var de sista kvar att lämna båten av vår lilla grupp, vilket är lite ironiskt med tanke på att samma trio var fast beslutna att åka hem om inte direkt efter middagen så i.a.f runt 2-tiden (om jag minns rätt) då Eyejeys make tyckte det var dags att plocka med frugan hem.

idag har Joho min goa vän som jag träffar alldeles för sällan, varit här på brunch och gett mig lite Mac-tips och låtit mig klämma lite på hennes kameror som jag funderar på om jag också ska köpa. jag är ju inte alls lika avancerad som Joho och Cama, men jag vill ändå ha schyssta och snabba grejer.
får nog fundera lite till.

tvättmaskinen mullrar hemtrevligt inne i badrummet,
kombon sitter bredvid mig i soffan och uppdaterar sin blogg.
kanske dags och vara lite sociala?

//Fatty - 2 more years to go, S.S you're next!

2008-09-12T10:01:00.004+01:00

hur kliar man på insidan av halsen?

igår höll jag på att klättra på väggarna av ren boredom.
Alex var ej hemma och Annika har inte bokat in nåt mer på "Hotel Rosdal" i veckan.
var nära på att jag la huvudet på kudden innan kl ens blivit 22.00
horribelt. hur kan det gå så snett?

hade lite planer som ställdes in.
sen orkade jag inte vara spontan när det passerat halv elva.
njöt av Idol och nåt avsnitt av Sopranos. börjar tappa entusiasmen en smula erkänner jag.
tycker det börjar spåra ur. trodde att Joe Buscemi skulle lyfta hela härligheten, han är ju en skön lirare annars, men hittills är jag måttligt imponerad.

jo Plassatik (så kallades lillebror av thailändarna när vi bodde där) såhär är det:
jag har ju gjort en hel del grejer med både dig och Mattias under åren. men systerskapet har falerat i jämförelse om man ska vara hård på aktivitetsfronten. jag har inte gjort eller umgåtts särskilt specifikt med Li och Lo alls, vad jag kan minnas...
har nog att göra med att ni bröder has been around mer - so to speak, de där andra flög ju ur boet ganska snabbt av naturliga skäl och har väl därmed inte varit så tillgängliga.

dagen går i seghetens tecken.
blir nog hemmamys i afton.
måste vara fit for fight till imorrn då det ska firas så det står härliga till!
Eyjey, det är dags för the big "three, o"

bögar och flator, move,
make room, make way, Patricia here we come!

//Fatso - itchy itchy

2008-09-11T09:25:00.005+01:00

maffia & sisterhood

harkel, host, host
det är lite så det låter hemma hos oss
det började med en nätt förkylning som varade i några dagar
dock inget som krävde att man stannade hemma. (-Asch Ture, som pappa brukar säga)

sen trodde vi alla i vår enfald att vi var friska o glada.
men var vi det?
icke.
Alex har hostat och Annika tappade rösten.
jag har i denna stund nån slags retning eller torr hals som gör att jag vill hosta till med jämna och ojämna mellanrum.

well. visst är det intressant och läsa om andras krämpor?
det görs alldeles för lite.

hoppla hoppla så var vi igång igen med bloggandet på olika håll. Alex har bytt namn från Promiscuous till ett så långt namn som jag omöjligt orkar skriva ut (skyll dig själv Alex) , men ni finner länken här vid sidan om.

det går lite trögt med min Sopranos-plöjning. well i a f om man jämför med förra helgens (alltså inte helgen som var) mega-marathon. allt verkar gå åt skogen. visst vi snackar maffian, men man håller ju ändå på Tony och hans lilla gäng och att det ska gå bra för hans familj. sen att han är en narcissistisk jättebebis med enormt ego och förmodligen psykopat, - är en helt annan femma. för att inte tala om att han har sexfantasier om varenda kvinna han möter. men ändå...är det inte bra då att han går i terapi? självklart blir man insatt och vill lägga sig i när man får lära känna dem på detta sätt.

ok, ni ska slippa hållas på halster...håret blev bra. eller ljusare och fräschare plus jag fick tillbaka min lugg.
inga stora omställningar. funderar dock på om jag hade velat kapa håret lite mer, more edge to it...uppklippt o så, så man får lite volyyyym. kan ta det nästa gång kanske i så fall.

dags o sluta nu tror jag innan jag skriver en roman.

kastar i sista andetaget ut en förfrågan till de andra döttrarna i familjen P-O Rosdal.
vill vi inte bygga lite mer broar?

// Fatty - a little more than some kind of blonde

2008-09-10T07:45:00.002+01:00

morrn morrn alla gröngölingar

om en kvart ska jag ringa runt till alla hotell o kolla hur de ligger till med beläggningen.
inte lika roligt såhär efter sommaren då det är nya folk som svarar i andra änden. jag hade ju en väl inarbetad skara som visste varför jag ringde och som kände igen mig varje morgon. nu är det massa gröngölingar som förmodligen anser att jag stör.

vaknade hyfsat pigg ändå, även om det blev senare än vanligt igår.
Sopranos var väl boven, är inne på säsong 5 nu och det bådar inte gott för familjen.
jobbiga tider och jag börjar tycka den är sämre. hoppas på en uppsving snart.

återkommer när jag får ytterligare lite spare time...

2008-09-09T12:54:00.002+01:00

katastrof

vafalls?
min frisör Linda har tagit tjänstledigt!

nothing good can come out of this...

// Fatty - maybe keeping her bad hair?

2008-09-09T08:41:00.003+01:00

rökpaus...

jo, jag måste också få ha min, trots att jag inte röker (aldrig nånsin ens smakat).
orättvist hur folk som riskerar sin egen hälsa och andras får privilegiet att springa ner titt som tätt till rökrummet och ta sig några gråa, dödliga bloss.

nåväl, alla ska vi ju den vägen vandra, vissa verkar ha mer bråttom bara.

jo, vad glad jag blev över kommentarerna som hägrade i min blog när jag loggade in. 3 st känns i nuläget som många fler, om man ska mäta det i glädje. så fortsätt skriv och tyck och tänk, för det ger mig lust att fortsätta.

Lotta, trevligt att du även om det sker hyfsat anonymt, följer mitt lilla liv i storstaden. synd att jag inte kan göra detsamma, på samma sätt liksom. visst skulle man kunna jobba på det där med att lyfta luren once in a while.

Lina, nja magrar ur och magrar ur. lägger väl inte på fläsket kanske, men än så länge håller jag vikten i schakt. frukost och lunch får jag ju i mig...sen vete sjutton. sen är det som om kroppen säger, "-mat? vad är det?" känner liksom ingen hunger. inte ens sugen. jag och Alex börjar fundera på om våra magar bytt plats för hon går och äter hela tiden och tycks aldrig bli mätt. also called "sofia-syndrome".

Pappa-Peo, jag insisterar på att du ska skriva lite mer för jag tycker det är kul när du gör det. du är roligare och bättre på att skriva än vad du nånsin kommer inse.

Mattias...var är du i allt detta? och broder Patrask?

Cama, jag blev inspirerad, jag vill köpa kamera. kan du ge mig namnet på den kameran vi snackade om? och objektiv som passar till plus den där blixten...vad tror du, ska jag köpa via er eller här i sthlm? vad blir billigast? vet ju i o f sig inte om du läser här men...hope so.

jag köpte ju en scanner/skrivare samtidigt som min Macbook, den står fortfarande oöppnad i sin box, mest för att jag inte vet var jag ska ställa den just nu när jag inte har nåt kontor längre (Alex fel, dumma Alex) men sen har jag bara inte orkat ta tag i det. min tanke var att jag skulle digitalisera mina fina foton jag tagit over the years som den old fashion analoga girl - jag trots allt är.

vill ju fylla den här bloggen med liv i form av fantastiska och roliga bilder ur mitt händelserika och avundsväckande leverne. men detta har inte varit möjligt förrän scannern kom in i mitt liv igen och det kommer inte finnas några gränser när jag väl skaffar mig en digitalkamera...

det skulle ju inte bli så långt. suck
men det är roligt att vara tillbaka.

// Fatty - says hello to digital

2008-09-08T11:15:00.005+01:00

I do...

TACK Axel, förlåt...Andreas och Thérese för ett underbart bröllop. maten var supergod (trots all ruccola och ädelost) och vad roligt att ni hade dans på slutet. fick ju dansa vals, eller jag snarare bara följde Kjells rörelser och rullen slirade över dansgolvet.

är personligen glad över att jag kunde äta så bra som jag gjorde i lördags. veckan har varit krånglig på den fronten. det är som om min mage glömt bort vad man gör med mat...har inte kunnat äta vettigt alls. ibland tycker jag att jag har rätt att få en dietist, men men...

vad har mer hänt?

jag håller ju på att plöja igenom Sopranos ( 6 säsonger à 13 avsnitt)
började för exakt 2 veckor sen och är snart klar med säsong 4.
det är en underbar serie, vilket jag misstänkt all along.

skriver lite på jobbet så jag ska nog ner och försöka äta nåt, även om jag inte alls är sugen.

Laters!

tillbaka och har bara 30 min kvar innan jag slutar för dagen.
ytterligare 20 min innan taxi kommer. skulle ju kunna ta T-banan men äh, orkar inte idag.
ska hem och fortsätta med min dagliga dos av Sopranos (vad tomt det kommer bli när det tar slut)

annars då i sept?
jo det är födelsedagar och andra evenemang på agendan, läs 30-skiva, Coldplay-konsert och Beer & Whisky mässan (7:e året i rad).

good times.

// Fatty - soon not so fat anymore

2008-09-04T13:38:00.004+01:00

flytt-epedemi

så är det, alla drar.
i a f tillräckligt många för att det ska upplevas som just "alla".
betyder detta att jag också måste börja kika på hus på annan ort eller lägenheter inne i stan?
vem blir kvar? vem ska jag leka med?
fast det har ju även flyttats IN personer.

Alex blev ju min kombo i somras och det har varit som att vara på kollo ända sen dess. särskilt när Annika kinesar över på soffan mellan arbetspassen. då blir det till och med så att jag får säga till mig själv på skarpen att gå och lägga mig i kristlig tid. 4 h sömn är bara kul första eller andra natten.

det händer väl en del grejer även runt lilla mig.
träffat intressanta personer och sagt adjö till en del.
har funderat en hel del på vänskap och familj relationer på sistone.
rört om i grytan och kanske uppenbarat sig en och annan känsla och tanke som man överraskats av.

gå bakåt i tiden
försöka förstå varför det är som det är.

inte för att grubbla och gräva för mkt, mest för förståelse över sin egen utveckling och person.

inte så mkt kommentarer om jobbet. det går upp och ner så ofta så att det är ingen idé att göra en utläggning i detta läge.

om 2 månader ligger jag ändå på en solstol och steker i hettan.
det var verkligen på tiden...

// Fatty - beyond her limits

2008-05-02T13:30:00.009+01:00

meh, det är ju DU!

Sitter på jobbet, tänkte vara sådär äckligt snäll idag och vänta på Annika tills hon slutar så vi kan åka hem tillsammans med min taxi. Så slipper hon skumpa runt på bussar och dylikt hela eftermiddagen. Hon ska ju liksom ändå sitta och köra till karln sin i några timmar, så det kan hon vara värd.
Förkorta sträckan så mycket som möjligt, tidsmässigt så att säga.
Jag vet vad ni alla tänker nu, men tyvärr, kan inte bli kompis med er alla. Trots min awsomeness.

Sen har hon ju hjälpt till och fyllt upp hela mitt kylskåp och skafferi i veckan och rådit bot på sällskapsjukan. Så det är ju tjänster och gentjänster som råder.
Visst blir det sena nätter när hon slutar som hon gör och vi sitter i "biktsoffan" och beklagar oss över det ena och det andra. Det är få förunnat att ha nån att fräsa och skratta ihop med. Man behöver liksom bara morra av sig lite då och då. Det är hälsosamt för kropp och själ.

Det har ju hänt en hel del under den månad som gått sen jag sist dokumenterade det ämliga livet i Farsta. Undrar var jag ska börja?

Har ju införskaffat mig en ny katt, en till katt rättare sagt.
Blondie, som jag skrivit om tidigare. Hon blev min, det såg jag till.
Fick henne i lördags och då hängde hon mest på toan, alltså hon höll sig hela tiden inne på badrummet.
Såg genast framför mig hur hon hängde och slängde på/från (?) toasitsen.
Kände genast ett behov att rätta till den felaktiga uppgiften. Men alla kanske inte har så livlig fantasi som jag?

Under dagarna har jag och Annika hjälpts åt att mota ut Blondie från Annikas rum och även från soffan, vi blev lite oroliga om hon hade gått på lådan ordentligt och vågat sig ut för att äta nåt överhuvudtaget. Det var en liten pöl under soffan som fick städas upp, jag misstänker att den blev till under städningen i onsdags då dammsugaren gick varm. Katter brukar inte vara nåt fan av sådana monster.

Men inatt hade hon skött sig, så det verkar inte vara något stort låd-problem som behöver tas itu med, utan mest bara vanlig försiktighet i nya hem-tndenser som ska jobbas bort. Tror Charlie är boven, min första katt, för han är så nyfiken och vill hälsa på Blondie som bara fräser bort honom. Inatt fick Charlie vara hos Annika, så Blondie kunde få lite lugn och ro.

Vet att man ska ge det tid o.s.v och att det kommer lösa sig så småningom. Men hur ska man göra under tiden? Bara låta dom vara antar jag, men jag vill bara inte att det händer en olycka igen. Får väl se vad som sker i helgen. Det kan ju ta veckor, månader det där.

Jag som har så mycket tålamod, det blir hur bra som helst.
Precis.

Jo!

Förrförra helgen var ju jag iväg på kryssning med mina bästa vänner. Som vanligt är det en mycket speciell upplevlese och väldigt speciella människor. Det går liksom inte att komma i närheten av att beskriva hur det var, bara den som var med vet. Haha
- What happens on Birka, stays on Birka.
Well, jag bunkrade i a f upp mitt lakritsförråd som brukligt.

Om man börjar känna av lite vardagstristess, boka en resa ut till sjöss, så har du en sjuk historia att berätta sen för dina vänner när du kommer hem. Det är mitt tips, som en present, från mig till dig.
Varsågod, det är gratis.
Och du ska vara glad att du slipper pröjsa massa mer pengar för en hcp-hytt. För mina kryssningar blir way much more expensive än en vanlig gångares. Tycker jag kan vara lite smått diskriminerande.

Vad hände mer? Jo, fredagen innan kryssningen var jag, Annika och Tom ut och invigde hans STAFF-kort på Anglais (m.a.o halva priset i rest. o bar bl a)

-Vad vill du ha hjärtat? Frågan var tydligen riktad till mig, där jag stod, med sträckt huvud upp mot höga bardisken. Well, det var värst vad kärvänliga vi var här då.
Tom haffade ett bord vi och satte oss och småpratade.

P och Mike dök upp strax efteråt och aftonen blev ytterst gemytlig.

Vi brukar liksom inte hinna umgås så mycket efter jobbet, så detta var once in a life-time oppertunity. Ungefär.

En rolig incident inträffade då en lite överförfriskad ung man slog sig ner vid vårat bord efter att ha hälsat på hela sällskapet. Vi trodde ju att nån i gänget kände killen, men det gick snabbt upp för oss att han var en total främling för alla när ingen verkade veta vad han hette. Han var fortfarande törstig och på jakt efter mer dricka. Tyvärr var baren stängd och sista beställningen redan förbi. Han sneglade på min pîna colada, jag greppade lite hårdare om mitt glas och tittade åt ett annat håll.

Förra fredagen, alltså exakt en vecka efter, besökte jag och sidekick S.S vårt gamla kära hak vid slussen. Där träffade vi många människor from the old days. Blev en slags reunion i många avseenden. För när vi satt där och tjattrade i godan ro, gled det ner en ung man i hörnet på vår soffa och med ens kände jag igen hans ansikte (ovanligt att jag minns en sån random guy, kan ha svårt för det där med känna igen folk man bara sett en gång och knappt pratat med)

-Du var på Anglais för exakt en vecka sen, utbrast jag och viftade med pekfingret.

Killen tittade storögt på mig.
-Ja det kanske jag var, mumlade han. Jag berättade gladeligen (lite lagom nöjd över mitt plötsligt fabsulösa minne) mer vad han hade gjort och sagt. Han kände sig lite generad men satt kvar. Vi pratade och småskrattade åt det hela. Efter en stund tackade han för sig och gick.

När jag och S.S gjorde vår lilla sorti runt tvåtiden, passerade det en kille som precis hade kommit in, jag tänkte tyst för mig själv, -har inte jag sett honom nånstans? Han fick syn på mig och böjde sig genast ner mot mitt öra;
-Var firade du nyår?
I samma sekund visste jag vem han var och åter igen där flög mitt pekfinger upp och viftade;
-Det är ju du!, Det är ju du som hjälpte mig uppför alla trappor på Mosebacke!

Sjukt. Här beslutar jag mig av en slump för att besöka vårt gamla hak, varvid jag vid tre olika tillfällen under kvällen återser personer från andra ställen, som jag där också bara träffat slumpmässigt.

Livet är bra intressant.

Valborg firades hos S.S och "grannen". Gott och kul som vanligt när det vankas hemmafester.
Fick veta att grannen har en lillasyster, som var där, som var cool och skön. Språkades lite och hon sa att hon hade sett mig då o då. Jag kunde inte säga detsamma. Men sen har ju jag ett skadat ansiktsminne också, efter alla år i storstan där fejsen bara passerar som på ett rullband.

Åter igen fick jag en mycket sjuk inre syn.

Nähä, nu är Annika snart redo att åka, sprang precis ner för att byta om, så det är bäst att jag avlutar detta och korrar och allt det där tjafset sen när jag kommer hem.

Bye bye for now then.

Nu är artikeln i FRIDA ute. Själv har jag ej fått se den än, men journalisten skulle skicka lovade hon. Att man aldrig sluta förvånas över hur ofta man glöms bort? Bara visste det!

/FatCat - the one with the cab

2008-04-06T14:14:00.006+01:00

high as a horse?

wieee!

fortfarande hög av det lyckorus jag fick igår av att fått dansa hela natten lång.
mötte upp ett par vänner som jag inte hängt med så mycket och hade supertrevligt.
alla ordniarie sidekicks var ju busy busy så jag fick lösa mina helgplaner själv.
gick ju hur bra som helst och lär göras om.

i fredags hade vi bokat bord på Sabai Sabai, jag och mina tre bästa vänner. det var ett historsikt ögonblick då vi alla fyra aldrig hade umgåtts på det sättet ihop förut. vad mer kan man begära?
favoriter both peoplewise och foodwise. inget kan gå fel.
avslutade aftonen på söderhak i bästa smak. personligen var jag ändå hemma alldeles för tidigt.

klockan slog 00.00 precis när jag anlände till min mörka lägenhet.
very Cinderella-like.

tror jag är kär btw.
Blondie, smaragdgröna ögon och silverstänkt päls.
blir en jättebra fruga åt Charlie. hoppas jag får henne!
mailade och ringde in mitt intresse igår.

keep my fingers crossed.

vad annat har hänt?

jo min sångklass börjar näst nästa vecka. ska bli så kul!
hoppas det är några coola och roliga människor som man vill lära känna.
det är iof sekundärt, jag anmälde mig för att utveckla mig själv, inte för att bygga broar med främlingar. men det är som sagt en bonus om så skulle vara fallet.
de får inte vara för snygga bara, då blir det ju jobbigt och prestera.
distraherande om inte annat och jag vill få valuta för mina pengar. japp.

ok. här har vi tjejen som annars har all tid i världen. plötsligt är jag bokad fram till maj.
hur nice är inte det?
nu får inget annat kul hända som jag då missar.
hör det gott folk. bara tråkigheter och vardagsnormala händelser.

annars faller allt.

tycker btw det är ganska roligt att en av mina vänner äntligen fått erfara vad det innebär att ha hunkångest. bara en parantes. welcome to my world hunne-bun!

är inne i en restaurang-provar fas. ska testa massa fina ställen och äta underbar mat. projektet kommer ju att sträcka sig under en längre tidperiod då man inte hur frekvent som helst kan florera bland fint folk och leka östermalms-brat. fast vem har sagt att det måste vara dyrt bara för att det är gott?

nä, precis.

life is good, det känns som det händer lagom mkt saker just nu.
kanske lurar mig själv i och med att jag fick en sån bra helg.
kanske återgår till min vardags-ångest på måndag morgon och undrar vad jag gör med mitt liv.

äh. då får jag ge mig själv en käftsmäll.

men, vad är det jag hör?... en bekant låt spelas på TV'n.
Yes, min favorit, Night at the Roxbury började precis.
dags att avrunda och njuta av en sjuk och rolig klassiker.

/ FatCat - danced her tail off last night

2008-03-13T18:04:00.008+01:00

hårintolerans

jo hej tjenare vilken dag.
nu äntligen sitter jag i min älskade soffa och pustar ut.

hoppa upp tidigt, för o vara semester, för att hinna käka frukost.
sen segade jag mig lite innan jag fick ändan ur och drog in till stan.
skulle lämna tillbaka några grejer på SOUK. hittade en top och lunchade all by my lonesome på Coffehouse by Goeorge. då ringde mobilen, dags för mig att bege mig mot söder.

drog förbi Electrolux Home på götgatan för att kolla in den där självgående dammsugaren jag suktat efter. den var saftigare i pris än vad jag hade hittat på nätet och de talade jag om för dem i butiken. -jaså minsann, vi ska se vad vi kan göra, lät det då. ville mest bara se den live så att säga, uppskatta storlek etc. tror det får bli min försenade julklapp och födelsedagspresent till mig själv. jag står inte ut längre med charlies hår överallt och att det blir städat så sällan här hemma. ser det som ett komplement. well...ska sova lite mer på saken.

happ, snurrade in några minuter hos syrran på bolia.com (vill alltid, fråga mig inte varför, måste vara en skada på hjärnan, stava det ordet med två o:n). försäkrade henne om att jag visste att det var imorgon vi hade bestämt lunch, men att jag hade vägarna förbi. vispade iväg mig själv på andra sidan gatan för att bli upplockad av en fotograf. vi styrde sedan kosan mot hammarby sjöstad, plockade upp journalisten Ida och hamnade slutligen hemma hos mig där det riggades upp alla möjliga grejer och frågor började ställas.

vi backar bandet lite, för jag vet att det förmodligen ingen som fattar nåt nu...
inte konstigt med tanke på att jag inte sagt nåt till nån, haha det har inte hunnits.
nämen en kompis kompis flickvän behövde en person för en viss artikel till tidningen hon jobbar på (FRIDA) så jag tyckte det kunde vara en kul grej att ställa upp. antar det blir i april-numret för den som är nyfiken. men jag ska få kolla det hon skrivit så allt är ok osv. så det känns ju bara bra.

tillbaka till lägenheten.

jag pratade på som bara jag kan och jag hoppas hon hann snappa upp nåt som lät bra.
annars är det ju hennes jobb att få det låta bra. haha.
äh, det blir som det blir.
lite övning inför det där andra reportaget senare i sommar om inte annat.

vad händer annars?
jag har faktiskt kört på rätt bra trots lediga dagar och det är kul när det händer saker.
har grejer inplanerade nu, finns nog inget slår som saker att se fram emot.
spa-kryssning nalkas, bokad och klar.
har anmält mig till en masterclass visa/soul/pop/rock. hoppas jag blir kallad. skulle vara otroligt kul att få gå och sjunga.
btw tack Jocke för tipset!

good things

var ju hos frissan oxå igår.
alltid nöjd med Linda.
hon är bra och supertrevlig.
tänkte runda av med en bild på det nya håret, för att det ska synas att det hänt nåt ska jag ta med en jämförelsebild. här sker nämligen saker i lite försiktigare takt. till sommaren hoppas jag vara blond och glad och kanske lite korkad. håller tummarna...

våren flög in i barret

/ FatCat , the one with spring-break

2008-03-03T11:13:00.007+01:00

kort och gott

hungrig
larmet i backoffice går inte att stänga av
det låter hela tiden
surrar i hjärnan
brus i öronen
kommer ha trött skalle vid dagens slut
snart lunch
snart semester
semester i nästan 3 veckor
fy vad skönt

kunde inte sova inatt
klarvaken
blev ett csi miami till
kunde inte surfa, ip-adress strul
provade koppla ur och starta om
no results
släckte lampan och vred mig till radion slog på

-äntligen morgon med Adam och Gry....tutututu - tu tututu

jotack, som jag har längtat

dricker bubbelvatten
kollar i kalendern, händer det nåt kul?
skriver SEMESTER stort, med en grön understrykningspenna
markerar veckorna
sms:ar med Patrask om påsken
som vanligt inga klara besked
välkommen familjen velig

roliga förkortningar gällande syskon med släp (bihang);

Lina & David m fam = LiDa
Lotta & Andreas m fam = LoAn (inte så kul kanske)
Mattias & Linda = MaLi (nej detta var nog inte så kul som jag hade hoppats)
Patrik & Matilda plus lilla Liam = MatLiPa = Matllimpa (jag har ju inte sovit på hela natten, c'mon!)

pipipipipipipipiiiiiiip
eländiga larm
jag är glad att jag får gå hem om 3 h
ibland är det bra o vara lite handikappad

/ FatCat - with tinnitus

2008-03-02T14:31:00.004+01:00

80-talet på besök

har upptäckt en grupp, kanske är jag sen av mig...men det skiter jag i.
är ju inne i en csi miami-period, där jag försöker se om alla säsonger. och där, i nåt avsnitt i säsong 5 som handlar om manliga modeller som dödar varandra, hittade jag ett guldkorn. har nog hört den förr nånstans, men nu tog jag reda på vad det var för himmelskt jag hörde.

Imogen Heap - Hide and seek

lovely, bara ääälskar den låten.
lyssnar just nu på hela skivan som är från 2005.
påminner lite om K's choice.

i fredags drogs jag tillbaka till 80-talet och såg Footloose på intiman. underbart.
den musiken är ju också helt sjukt bra. man blir så glad och kan inte sitta still.
och killar som dansar är aldrig fel, aldrig nånsin.
de var väldigt duktiga på att sjunga, blev faktiskt imponerad. av nån konstig anledning får jag för mig att musikalartister annars är såna som inte riktigt kan slå sig fram enbart på sin sång och därav hamnar i nån variant som just musikaler.

men ack så fel jag kan ha. men jag antar att det är skillnad på olika.

det fortsatte i samma tema, iaf om man tittar på Let's Dance som jag råkar göra. där hade något kräkts 80-tal över hela programmet så det var ju helt galet. jag upplevde den tiden mest som en liten skitunge så jag har väl inte så jättemånga minnen. men en del har ju etsat sig fast.

permanent,
spetsiga stövlar med fransar,
clips i glada färger
och axelvaddar.

allergisk mot axelvaddar. har aldrig nånsin varit snyggt.
dödsstraff.

ok tillbaka till Let's Dance. fick se reprisen nu på söndagen då jag var på musikalen med Annika o hennes vän. fick ju biljetten i julklapp/födelsedagspresent. inte illa! favoritpar är Tony Richardsson och mat-Tina, hör och häpna, jag som annars har lite svårt för henne. nu är det lite trist när de börjar åka ut. man gillar liksom allihop.

sjukt vad jag har börjat äta choklad och muffins. I blame Annika!
inte likt mig.
trivs ganska bra med min nya vana. hehe.
planerar en avgiftning så småningom, men än så länge kan jag unna mig denna last.

nähä, här kan jag inte sitta o pladdra hela dagen. jag har mer choklad att äta och csi miami att se.
busy busy girl.

/FatCat - chocoholic

2008-02-28T09:43:00.004+01:00

annat var det för 10 år sen

för första gången på länge vaknade jag av klockradion, inte 5-10 min innan som annars är så populärt. sov inte så många timmar men kände mig inte särksilt mycket tröttare än annars.

igår såg jag 3 avsnitt av dokumentärserien "Klass 9 A" (de som hunnit gå på TV) som min syster tipsade om. man kan se dem om man som jag har missat alltihop på svt.se.
det är intressant hur lite de vet nuförtiden.
- i vilket land ligger London?
- vad betyder singular?

...och de verkar inte gjort särskilt många muntliga redivsningar? hallå? det övade man på redan i 6:an. i årskurs 9 fick vi på svenskan i uppgift att hålla föredrag inför klassen som skulle vara minst 15 min. alla vet vilken evighet bara 5 min känns. men jag pratade på om Thailand, spelade musik från en känd thailänds grupp och visade grejer och diabilder. kunde hållt på hur länge som helst men var tvungen att begänsa mig lite, men 20 min tror jag nog att jag höll på iaf.
plus fick 2 avbrott pga av nån som knackade på dörren och ville nåt. det är rena rama avledningsmanövern och man tappar lätt fokus.
men det gick galant och jag fick självklart femma :P .

men jag hatade det och mindes ingetting vad jag hade sagt efteråt.
blackout.
än idag tycker jag inte om att få sånt fokus på mig, men det har blivit betydligt bättre.
man klarar ju av det, men det är alltid lite jobbigt, inte min grej att hålla tal eller föredrag.

fast ibland kan jag nog förstå att det skulle kunna vara roligt om man förmedlar något man brinner för, något man verkligen vill dela med sig. då är det mycket lättare och man glömmer bort tid och rum. men jag har aldrig varit en person som hörs och syns i grupp. är vi fler än 2-3 personer intar jag en avvaktande/iakttagande roll.
vid enstaka fall, beroende på gruppdynamik och humör så kan jag roa och underhålla, berätta intressanta saker och verkligen vara på topp. men då ska jag vilja det själv. skönt att inte ha det behovet ändå.

-se mig, se mig!

hepp, nu måste jag fortsätta jobba, det har kommit lite i faxen.

laters.

/ FatCat - säger bestämt nej! (hahaha, har fått en släng av VaranTV-sjuka)

2008-02-27T15:02:00.004+01:00

ska dom så ska minsann jag

jag har 12 semesterdagar kvar att ta ut av min första period.
används dom inte så upplöses dom. det blir inget kvar.
massa ledig tid som jag kan ta ut.
gaah. måste göras innan 1 april.

men vad ska jag göra?
och var?
och med vem?

råd har jag att ta ut obetald semester.
men har jag några planer?
nej.

surt.

det är i dessa lägen man ska ha en sån där pojkvän eller en väldigt lös och ledig vän.

skitsamma. jag kan knarka serier och grotta ner mig i min soffa.
moffla fefferonis och chokladbollar tills jag spyr.
det kan bli hur bra som helst.

däckade igår några timmar på kvällen.
går på sparlåga. behöver få positiv energi nånstans ifrån.
förväntingar, roliga händelser.
jag har iofs en del att se fram emot nu...
men sommaren, nej den känns faktiskt jobbig, ärligt talat.

vad deppig jag låter.
usch, inte meningen.
ser fram emot kryssningen vi börjat tala lite smått om.
the broads and me.
varit sugen länge nu.
spabehandlingar, bubbelpool och bunkra upp med fler pingviner, yey.
kommer bli grymt.

dagens lista:

life-achievements

1. hoppa fallskärm
2. plugga franska, helst i Frankrike, men annars nåt annat fransktalande land.
3. göra en egen långfilm
4. ge ut en bok
5. köpa ett hus i södra Thailand, dit jag åker minst 1 gång per år.

finns ju en hel del man skulle kunna lägga till, men det där är väl det jag allra helst skulle vilja uppnå.

meh, vad detta allt jag hade o säga idag?
hrm....tydligen.

/ Fatty Blanc

2008-02-25T16:50:00.008+01:00

les miserables

jag är ju en listmänniska. varför har jag inte fler listor i min blogg?
detta ska vi genast ändra på. men vi kan vänta lite med dagens lista.
first things first.

var borta från msn i 2 dagar.
det kändes som en evighet.
galet.

vad gjorde jag istället då?

jo, jag såg melodifestivalen del 3 (sett alla hittills faktiskt) och förundras över hur dålig smak svenska folket har, men jag är ändå glad att både Frida och BWO kom till final. klart som korvspad enligt mig.
gillade Patrik Isakssons bidrag och Ainbusk var väl ok.... det blir nog inte kräkmarathon på den stora finalen som jag först befarade efter att flin-Christer halkade in på ett banan-skal.

I think I trhew up a little bit, in my mouth.

det börjar trilla dit lite vettiga låtar nu. sen måste man ju tänka lite större, lite längre...det ska ju slå internationellt.
btw vet inte hur de tänkte när tog med den bosniska låten, visst då borde de kanske inte få sjunga på engelska heller om man ska börja tjafsa om språket, men det är ju inte riktigt samma sak, kan jag tycka. nåväl. exotiskt om inte annat.

vad gjorde jag mer för spännande? jag diskade mitt berg som länge tornat sig över bänken. kollat igenom min ekonomi, fyllt i tråkiga blanketter och sen så har jag ätit noggers. tror jag är kär.

hur blev min helg så miserabel? för den var verkligen ingen höjdare. läs vidare så kanske du förstår.

i torsdags upptäckte jag att mitt vänstra hjul var luft-löst. fick hjälp på jobbet att pumpa upp det, men mot kvällen var det i stort sett platt. jag tänkte att det kanske de kunde fixa på jobbet nästa morgon. de kanske kunde laga punkan. sagt och gjort...Theo, vår holländske vaktmästare fixa o dona lite och pumpa upp det igen. men samma sak hände till fredagskvällen. piss!

självklart får jag ett sms från Kakan som är i stan, kattvaktar åt Eyjey som är i Paris med sin make och firar bröllopsdag. hon och en vän ville ut, denna aftonen av alla - så väljer hon denna.
lördagen bangade jag en fest p g a samma orsak.

ångest...

det är en kupp. jag säger bara det.

jaja det var väl bara o stanna hemma.
grejen var den att jag trodde väl att jag hade mer mat hemma än vad jag faktiskt hade så...inget bröd, inga ägg och ingen mjölk. all frukostmat var spårlöst försvunnen.

eftersom det blev lite knäppt med käket under helgen mådde jag därefter.
söndagen låg jag hela dagen från morgon till kväll med huvudvärk och såg CSI Miami säsong 6, avsnitt 1-13.

idag ringde jag hjälpmedelcentralen och boka in en tid. det var dags att få slut på eländet. blir helt skakig av frustration när de säger att sista tiden är 14.30 (jag slutar 14.00).
-Ja men... jag jobbar ju, har ni verkligen ingen tid?
-14.30 är vår sista tid.
-Men när stänger ni då?
-16.00

(???)

happ, fick dra lite tidigare från jobbet bara för o fixa punka på stolen. det känns gaskas löjligt. vad gör dom mellan 14.30 -16.00 då? och tror ni att hjälpmedelcentralen som ska vara till för att fixa och laga och låna ut olika hjälpmedel till handikappade av olika slag, tror ni dom har öppet på helgen? nämen handikappad är man väl bara mellan mån-fre. helgen är man ju ledig. klart det inte är öppet.

sen skulle jag ringa och ändra min städtid för att jag numera jobbar senare och därför måste skjuta fram min tid. deras städare slutar tydligen 16.00. vad jag inte förstår är hur folk gör? jobbar inte andra handikappade? får man bara hjälp om man inte arbetar, om man sitter hemma, är förtidspensionerad och rullar tummarna? så antingen ska man jobba så mycket som man känner att man klarar av och sen ska man utöver det också sköta allt i hemmet, "eftersom man är arbetsduglig, så kan man väl säkert städa sitt eget hem också". det är liksom miss i hela poängen.

ska man inte få hjälp för att man trots sitt handikapp ändå ska kunna orka och leva så normalt som möjligt? orka jobba, orka ha ett socialt liv? visst jag kan städa och göra allt själv, men då finns det inget kvar av lilla fia. då finns det ingen ork till det där som vanliga oskadade har energi till. skulle jag tex jobba mer än vad jag gör nu så skulle mitt liv bestå av jobba, sova och äta. då skulle jag få glömma allt vad fritidsintressen heter, vänner och familj.

det surrar inom mig av frustration när det känns som man hela tiden får signaler om att så länge du är handikappad ska du stanna hemma, hålla käften och bara vara tacksam över att du lever.

well, jag vill få ut mer än det mina kära vänner.

ibland blir jag så trött, sen blir jag lite irriterad på mig djälv för att jag inte kan formulera mig så som jag vill. få folk att förstå. få andra att se helheten och inte bara detaljerna. hur allt hänger ihop.

kände att jag kom igång där med mina vardagsbekymmer. men det är sånt där som äter lite på en varje dag. sånt som man tycker egentligen borde vara självklart. varför ska man inte kunna få komma hem när man vill (eller när man fakstiskt slutar sitt jobb) och ändå få ha städhjälp? och varför måste man hålla en hel eftermiddag öppen för att man ska vänta på matleverans eller fixa en punka? varför ska jag behöva ta ledigt från mitt jobb för att fixa sånt? alla dessa instanser är ju verkligen bara uppbyggda på att deras kunder/klienter är förtidspensionerade och har all tid i världen. men det spelar ju egentligen ingen roll. för min tid och din tid är lika viktig.

mitt jobb är viktigt för mig. jag kan inte hålla på dra tidigare på det ena med det tredje för att jag råkar vara handikappad. mitt jobb är lika viktigt som vems som helst. varför ska jag alltid behöva passa mig efter deras konstiga regler och tider?

vad hände med uppmuntran att ta sig ut på arbetsmarknaden?
kom igen, Sverige....

jag skäms lite.

och så listan då.

saker som kan vända allt från regn till sol:

1. sms från vänner som visar att de bryr sig.
2. att teskedarna inte är slut nere i personalmatsalen på frukosten
3. Katja i köket som hämtar en tesked åt mig ifall de är slut.
4. en beundrande blick från en söt främling i en mötande bil
5. vetskapen att Footloose kvällen närmar sig :)

slut för idag, tack för idag - elever.

/ Ms Fatty, The teacher and the preacher

2008-02-12T11:09:00.000+01:00

hunger

Att jag aldrig lär mig.

Blev inte att gå och lägga sig tidigare än 02.00 igår heller. Men jag lcykades ju sova bort hela kvällen så kanske inte så konstigt att jag tyckte att jag hade lite vaken tid att ta igen. Även fast jag vet att man inte kan spara sömn på det viset, bunkra upp och lagra för att sedan ta fram och känna sig lite extra utvilad efter nätter som dessa.

Redan hungrig, tror jag tar tidig lunch idag. Luncherna här är så goda, finns så mycket att välja på. Helst skulle jag väl vilja äta allt. Försöker äta så mycket fisk som möjligt, lagas liksom lite för lite sånt hemma. Det lagas överlag alldeles för lite av alla slag där hemma (sitter på jobbet då hemma plötsligt blir "där").

Tyckte att jag skulle träffa en kompis i veckan, men det visar sig bli knepigt eftersom han fått panikångest-attacker igen. Bakslag. Hmm...jag börjar bli mörkrädd över alla vänner i min närhet som drabbats av detta. Ångest, riktig ångest... Jag har ju bara haft nån slags light-version känns det som men jag kan säga att det är inget jag önskar någon. Har inte behövt piller eller läggas in, men det skulle lika gäena kunna vara jag. Vem som helst kan drabbas, du kan känna dig hur stark som helst, som om du orkar tusen mil till, men kroppen stänger bara av och sen tar det månader, ibland år innan man överhuvudtaget är en spillra av sitt forna jag.

Det är en sjukt stressad värld vi lever i. Kanske är det konstigare att inte fler hamnat på hispan?

Jag är glad att jag kan äta (oftast), umgås med folk, hitta på saker, komma ihåg saker, sova, känna känslor, formulera mig, jobba och fungera som människa.

Nä nu ska jag ringa Tom (hotellvärd) och undra om han vill gå o käka lunch med mig. Han trakasserade mig sist för att jag hade gått utan honom. Vi gör allt för att undvika trakasserier på jobbet. :)

/ FatCat, the starving one

2008-02-12T00:11:00.000+01:00

delete and go...

Skulle träffat nån idag, lite på kul sådär. Men han hade tydligen missat att jag satt i rullstol och när detta uppdagades i vårt planerande så bangade han direkt.

-Happ, ännu en till tänkte jag. Orkar snart inte ens bli upprörd, blir mest trött och arg... vad tror folk egentligen? Är gångare automatiskt min typ oavsett vem personen är? För det verkar ju som att det är bara de som tar risker när de träffar en handikappad tjej. Haha, jag menar vad är det som säger att de ens är min typ? Att de inte är handikappade i skallen t.ex? Jag har ju också mina krav. Det är ju inte mig det är synd om ifall de inte ens är beredda att lära sig nåt eller villiga att öppna deras sinnen. Det är synd om dem som har så fattig och smal världsbild att de inte välkomnar människors olikheter.

Jaja, easy come easy go.

Gjorde våfflor idag när jag kom hem från jobbet. Mmm, det är verkligen gott. Blev smet kvar så jag kan göra whenever I feel like.

Mamma och pappa svängde förbi här i lördags. Hade lite julgransplundring och de hjälpte mig få bort lite skräp. Får tacka di gamle så mycket för det. De drog sedan vidare till Lina & co.

Senare på joinade Annika, min kära vän och kollga mig på lördagsaftonen då det vankades melodifestival och chokladpudding. Jag åt tre skålar och mådde nog ännu mer illa av resultatet då Christer Sjögren gick till final. Hur var det ens möjligt att komma med i själva tävlingen med en sån usel låt? Men heter man som man heter får man tydligen göra vad för trams som helst.

Usch!

Men grattis Amy, det var ju inte nån fråga om att hon skulle få nån annan plats än den hon fick. Tjejen är ju nästan äckligt käck. Blev dock chockad över att flickebarnet är 15-16 år, för mig har hon alltid varit 12... Kanske är det för att hon är så liten?

Sen så kommer ju denna härliga vidriga valentines-day. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den då jag nog aldrig nånsin har firat den på det sätt som det "ska" göras. Dvs har jag under den tidpunkten av året aldrig varit involverad i något romantiskt förhållande så det har snarare varit en nagel i ögat, denna 14:e februari. Visst man kan fira sina vänner etc etc, men -Lägg av! Sånt säger folk som har nån att fira med till folk som är singlar och som förmodligen kommer få sitta ensamma hemma och titta på TV som alla andra dagar.

Men men, vem vet, jag kanske hittar nån som vill gå på date på torsdag?
Feel free to ask. Haha.

Ska nog fira min fabulösa singelstatus och vara glad att jag slipper ett dåligt förhållande. Många lever i en dålig relation i rädsla av att bli ensamma. Jag är då hellre ensam och unnar mig allt jag vill ha och har lust att göra. Det är faktiskt inte så illa det. Why the rush? Bäst o passa på o njuta av sin totala självständighet och ta vara på den tiden. Har väl all tid i världen sen att ha kärleksproblem att grubbla mig grå över.

På lördag är det bröllop, tänk vad skönt o slippa planera ett sånt...vad skönt att bara vara gäst. Detta blir hur bra som helst.

Grattis i förskott till brudparet!

/ The Cat, Fat of Love

2008-02-05T18:17:00.000+01:00

smile

-Inga hål, sa tandläkaren. -Hurra, sa jag.
Mycket bättre resultat än sist, så det är bara att gratulera mig själv för framgång på käftfronten.
Det firade jag med en chokladkaka.

På jobbfronten är det också positivt, ökad tid, mer lön och mer gemenskap. Tiptop. Visste väl att det bara var en svacka jag behövde kravla mig ur. Haft riktigt skoj de två senaste dagarna. Annika bidrar iofs en hel del till det, men de andra är också sköna. Idag lärde jag mig lite mer stuff. Kul!

Får även hjälp med bilstuff av Annikas pappa, bror och granne. De kan sånt där tydligen så det underlättar en hel del. Röstar för fler såna intiativ. Där man inte behöver be om hjälp, den bara liksom kommer flygandes. Kalas ju.

Börjat komma in i filmfas igen. Känns tryggt, trodde där ett tag att jag tappat bort hungern, men det krävdes bara en eller två så var man igång. Seg-startad är ju inget nytt adjektiv för mig.
Men när det väl rullar på så kan det gå undan.

Testar nåt nygammalt:

Ord jag gillar; kalas, fanastiskt, afton, donna, grina, rufs och käft.
Dagens lunch: kyckling, ris och kokta grönsaker.
Dagens bonus: semmelstunden
Dagens slamsugare: när semlan tog slut.

Häpp!

/ En fik-ig Fatty

2008-01-31T10:32:00.000+01:00

nu bör det bara gå uppåt

Om jag sitter framåtvikt med överkroppen lutad över benen, med nymicrade värmekudden pressad mot bröstet så gör det inte lika ont. Men det slutar inte. Trots tabletter, smärtstillande, mannagrynsgröt, vitt bröd...det gör ont och har gjort det sen klockan 03.00 inatt.

Stannade hemma. Detta var droppen. Tänker inte sitta där och pressa fram glada och artiga godmorgon-hälsningar till blivande hotellgäster.

Men men...det känns lite bättre nu. Hopppas det fortsätter så.

Surt bara att sista dagen på månaden skulle bli en sjukdag. Hade klarat mig så bra från såna nu på sistone. Aja, jag kan ju verkligen inte göra något åt detta så...ska sluta obsessa.

Igår var jag duktig och fick bort diskberget sen festen. Plockade ner rena tvätten och satte papper i pärm. Fick nån slags släng av effektivitet där emellan lättjan och frosseri. Trevligt.

Solen lyser minsann. Det är ju synd att man inte är så outdoorsy. Annars hade man tagit en promenad. Ja det är synd när man inte är lagd åt det hållet. Men man kanske kan bli, om nån smittar mig.

Granen är kvar, förra veckan lyckades Charlie väcka mig med att välta den för andra gången. Det måste ju ändå räknas som ganska fantastiskt att den bara åkt i backen 2 ggr sen början av december. Jag hade absolut räknat med mer kul-kras. Men ack så jag bedrog sig.

Ska nog se lite film. Behöver distraktion.

Känner mig smått lustig, sittandes här dubbelvikt, skrivandes med lapen nere vid anklarna. Vilken tur att ingen kan se mig nu.

Btw....tycker det kommenteras alldeles för löjligt lite.
Det är ju såna små detaljer som gör bloggandet till en fröjd.

/ Tjockiskatten, ihopvikbar o klar för film-eskapad

2008-01-26T13:45:00.000+01:00

drömmar och dans...

Jag har en dröm eller kanske ska jag säga en bild av mig själv sitta nånstans där det är öde, tyst och lugnt, kanske vid en strand, på en bungalows terass i södra asien eller kanske på en brygga vid en liten spegelblank sjö ute i svenska skogen. Där ute i ensamheten skulle jag i alla fall skriva på min bok.
Jag har länge i många många år velat skriva åtminstone en, vad den ska handla om vet jag inte exakt, men det finns en hel del av mitt liv man kan plocka av och bara skriva. Sen om nån skulle vilja läsa är en annan sak. Jag har bara den drömmen, att skriva en bok, få trycka och publicera den och ha en ute i bokhandeln.

Det vore nåt.

Men jag har väl en slags romantisierad bild av hur det skulle vara när boken kom till, just som i mina bilder. Att om jag bara fick min plats och min tid avsedd för boken så skulle jag vara så inspirerad och skriva mängder med sidor dagarna långa och rätt var det var skulle det ligga en hög A4-ark, gärna med ett snöre lindat runt och den skulle bara vara klar, sådär bara... Jag vet att det inte riktigt går till så eller att det för min del ens skulle vara i närheten så enkelt, men jag gillar den bilden...

Sitter här och drömmer mig bort, försöker ignorera den tredje spänningshuvudvärken denna vecka och den molande värken mellan revbenen.
Envisa magkatarr.
Nu ska jag vara duktig, jag måste låta bli snacksen...måste vänta tills allt känns bra igen under en längre period än bara nån dag. Men jag blir ju bara så glad att jag kan äta och då gör jag det.
För det är verkligen inte kul att ha ont hela tiden, få illamåendeattacker och känna mättnadskänsla efter två tuggor.
Mannagrynsgröt funkar väldigt bra till att lugna värken. Tyvärr är mjölken slut och jag är för lat för o handla nåt nu. Har medicin som funkar efter några dagar, så det är bara att ha tålamod.
Ha! Jag? Tålamod? Har ni hört nåt så dumt?

Var ut igår kväll med S.S o dansade på båten :)
Men först sörplade vi en jordgubbsdrink på folktäta Anglais. Man måste ju utnyttja personalrabbatten.

Samuel L var där och det var kul att ses efter några år. Vi har ju gått på samma skola i gymnasiet och han har efter 10 år i hotellbranchen, där han bl a har varit restaurangchef både här i stan och i London och träffat många intressanta världstjärnor, beslutat att lägga av. Han ska sluta. Ja, jag som bara jobbat ett år än så länge förstår absolut att han vill göra annat. Det är slitsamt, stressigt men säkert förbaskat kul. Annars skulle man nog inte bli så långvarig.

Träffade på Mr P's kusin Åsa en sväng och hälsade. Kul att stöta på folk man känner när man går ut i storstan, det är då man börjar känna att man faktiskt har gått o blivit en äkta 08:a. Nu har man bott så länge i denna lilla storstad att man springer på folk man kan heja på. Fast det hände redan för några år sedan. Men ändå...det är lite smådtadskänsla över det hela.
Gillar det.

På båten var det flera kända ansikten. "Grannens" brorsa och deras polare. Det är Sofias granne som också går under nicket "Granne" och för att bara förvirra det ännu mer så har Sofias "Grannes" brorsa gått och blivit MIN granne, det är ett lite roligt sammanträffande.

Nåväl, vi dansade i konfettiregn, nån satte en röd plast-hatt på mitt huvud, gav mig en blomgirlang runt halsen och stoppade en neonstav i min hand. Wiee, party på hög nivå.
Det var så mycket folk att de övre garderoberna blev fulla, alla nyanlända fick gå ner under däck och lägga in sina jackor där.

Drog hem runt 0.300, kändes lagom då stället stänger 05.00.
Kanske orkade man sånt förr, men jag vet inte...jag gillar min säng så den vann i allafall inatt.
Är ju inte 20 längre precis.
Fast ibland kan man nästan lura sig själv att tro det.
Sen finns det alltid en morgondag och vem vet vad som händer då?

/ Fatcat with the partyhat

2008-01-23T18:56:00.000+01:00

januari-junk

Jag ska aldrig mer byta mobilnr. Aldrig nånsin. Jag ska ha med mig mitt Tele2 abbonemang in i graven. Aldrig mer ska portering finnas i mitt liv. Det är det mest värdelösa tidsödslande crap som finns och alla teleförsäljare kan ta sina arslen och dra den baklänges nånstans där det är vasst, om och om igen.

Sitter i min nya vardagsrumslampas skumma sken, den hänger över mig, den har dimmer.
Tack bror för pusslandet med det där bolia.com-shabraket. Vacker och väldigt, väldigt hög.

Satt tidigare ikväll och valde ut ca 20 filmer på ginza för att sedan ångra mig och logga ut.

Har fortfarande inte städat bort granen, så det ligger julgranskulor runt om i lägenheten för Charlie tycker tydligen det är roligt att placera dem där. Jag tycker det är mindre kul.

Glömde berätta om min fest. Vi blev väl runt 25 pers och det slutade tidigare än vanligt. Kanske för att smörgåstårtorna tog slut så inåt skogen snabbt. Eller så var folk ovanligt vuxna och tråkiga. Välj själva. Jag hade iaf kul, det är nog det viktigaste. I o f s kom det några eftersläntrare vid ett-tiden då de sista precis skulle hem. Själv trodde jag det var några grannar som ville klaga, men det hade varit ganska konstigt då jag spelade väldigt tyst, för att vara partaj that is.

Står inför lite huvudbry vad jag ska göra i helgen då det finns möjlighet att följa med ner och hälsa på systra mi på sjukhuset...eller om jag ska vänta. Frågan är ju också väldigt avgörande ifall jag får ledigt fredag. Skulle inte vara helt omöjligt att faktiskt få åka, under omständigheterna som råder.

Vill ju vara där, på nåt sätt.

/ Fatty frowns at Telespar

2008-01-22T23:07:00.000+01:00

inte fullt så pissigt...

Var dags att ha lite goda nyheter också, annars kan man ju lika gärna gå och hänga sig.

Idag hade jag möte med min närmsta chef, personalchefen samt min handledare från arbetsförmedlingen. Nu ska det äntligen bli av, ökar till 75% från den 1:a februari. Yey!
Ska testa i 2 månader och se hur det går, är det no prob så kör vi på bara. Skönt att ha mer att göra, hinna umgås mer med mina kollegor och få ta på mig fler arbetsuppgifter.

Apropå möte, dags att bestämma också när intervjun ska bli av. Omslagsbilden har ju redan fotats...gaah...men spännande. Inte varje dag en tösabit får vara en covergirl.
Well.
Ser ut att bli nån gång nästa vecka. Ska försöka skrapa ihop lite vänner som är sugna på att dra ut och dansa kanske.

Ett förslag till alla familjemedlemmar. Dags att uppdatera varandras mobilnr, e-mails etc. Efter alla år känns det som att man har fem olika till varje syskon och förälder. Bara jag som har samma gamla. Men jag har ett nytt (tillfälligt....ja men jag orkar inte dra den storyn...) mobilnr. För alla som känner sig manade, lämna in en intresseanmälan.

Mina tankar och böner är hos dig min kära syster. Hoppas få hälsa på dig så fort det går. Stora kramar från en liten syster.

/ Fettiskatt lever på hoppet

2008-01-22T16:58:00.000+01:00

pissdag

13.55 fick jag ett samtal från Lina. Det var inga roliga nyheter, världen stannade för en stund och jag hörde knappt, minns knappt nu heller vad hon faktiskt sa. Snappade bara upp det viktigaste.

Just nu känns det mesta ganska töntigt och meningslöst och man undrar var världen är på väg.
Som sagt, detta år kunde börjat bättre... 2008 har du nåt bra o komma med så trolla fram det nu, för orken börjar tryta...

blir inte mer än såhär just nu. lusten försvann.

/Tjockiskatten lyfter på hatten

2008-01-21T15:25:00.001+01:00

anyday now...

Nu har jul, nyår och även min födelsedag passerat.
Kanske tid för lite vanlig vardag nu? Det välkomnas iaf av mig, thank you very much.

Tack alla som dök upp i lördags. Verkligen.

Året har inte börjat på det mest utlimata sätt och vissa saker önskar jag var annorlunda, men det finns än tid att få rätsida på 2008.

Skriver inte lika roligt som storasyster och jag är inte lika flummig och kryptisk som storebrodern och jag har inga bebisbilder att trycka upp i nyllet på folk som babybro. Men jag har ju min bitchighet och bitterhet jag kan ösa lite över er alla så ni alla kan känna er lite glada över att ni slapp vara jag. Eller nåt.

Annars då? Jo tack jobbar på hotellet, det är ganska lugnt än så länge. Man får vara glad att man är tacksam.

Nu ska jag sega vidare i soffan och hoppas på att magkrampen känns mindre imorgon. Men den här gången får jag skylla mig själv. Och det var det värt.

Nu ska jag också läsa "El Choco". Ha!

/ Fettot dammtorkar blogen.

2007-09-04T22:07:00.001+01:00

blir så varm när jag tänker på er där ute som känner mig och som bryr sig om. bara det gör allting så mkt bättre. jag ville bara passa på att säga att det är mycket bättre nu och att jag får vänta och se vad som sker härnäst. allt jag kan göra är mitt yttersta. om det inte håller måttet så får jag hitta nåt annat.
då var det inte meningen att jag skulle vara där.

ni är så bra, vänner och familjen.

// FattyHug to y'all

2007-09-03T18:15:00.000+01:00

en rejäl käftsmäll

jag vet inte hur jag ska börja...

fortfarande lite chockad, ledsen och upprörd.
kom så oväntat, för jag trodde det hade rett ut sig.

men idag blev jag nerkallad till personalchefen där också receptionschefen satt...precis som förra gången.
de såg inte glada ut och jag visste att detta inte skulle sluta väl.

de sa massa saker som jag delvis håller med om, saker som vi pratat om förut.
men sen var det helt nya grejer...och jag förstår inte vad det har med mitt jobb att göra?!?
grät inte denna gång.
jag var lugn...
fanns ingen mening med att försöka övertyga dem. de verkade ju hålla fast vid vissa saker. det kan stämma på ett sätt, men å andra sidan förstår jag inte var de fått allt ifrån, vem som sagt dessa saker och rapporterat till dem?

sen frågar jag mig själv, varför kommer de inte direkt till mig om det är något jag gör fel?
här har jag gått o trott att allt jag gjort efter vårat första samtal, att saker och ting flöt på.
jag har t o m fått positiv feedback från olika avdelningar och det har inte varit en enda hint om att jag har skött mig dåligt.

vad är det då som gör att det blir såhär?
är jag verkligen på det sättet som de påstår, när ingen annan verkar ha den uppfattningen? i så fall är det inget de säger till mitt ansikte.
de som känner mig (även de som känt mig en kort tid) fattar inte vad de pratar om.
...jag har inte hört det på detta sättet förut.

jag är väldigt förvirrad och undrar nu om jag är helt ute och cyklar när det gäller min egen självkännedom?
är jag helt clueless? i så fall har jag vandrat genom livet i 27 år och aldrig någonsin fått ledning eller uppmaningar om att det kan vara på ett annat sätt.
är det något jag missat? är det nåt som någon undanhållit?
jag vet inte vad jag ska göra nu.

hur kan de tro att man efter de orden ska kunna ge ännu mer av sig själv, att vara ännu gladare, visa mer GO och vara mer framåt? vad är det som lockar att jag ens vill vara kvar? hur kan de tror att man vågar utföra ens arbetsuppgifter när man helt fel trott att allt varit frid och fröjd, när det i själva verket pratats bakom min rygg? vad kan man lita på? tydligen inte mina egna instinkter. de indikerar uppenbart helt galna siganler.

belönas inte hårt arbete? trots svahgheter? belönas inte arbete som kanske inte är ens drömjobb, men att man ändå är villig (självklart) att arbeta, för att kunna försörja sig eller för att ha något att grabba tag i, när det inte finns något annat i yrekslivet som funkar i nuläget? jag har just nu inte lyxen att kunna göra det jag allra helst vill, ska man straffas för att man ändå vill göra något av sitt liv?
räknas det inte att man varje dag dyker upp och gör sin grej?

vad ska man göra?
är jag verkligen så slö? borde jag hinna mer? jag förstår inte hur det ens kan vara mänskligt möjligt då jag konstant sitter och jobbar? jag går knappt på toa. vad begär dom?

och hur glada är dom själva?
hur bra föredömen är de?
och är det nödvänidigt att skrämma vettet ur en genom att sitta två chefer mot en anställd?
plus att dra allt det där negativa, i stort sett alla mina arbetsuppgifter...och sen inte säga ett enda upplyftande ord.

Grattis.

ni tog precis ifrån mig min anleding att gå upp på morgonen...
min anledning att klä mig...
min enda dagliga sociala stimulans, den må varit vad den varit men ändå...
det kanske var detta som höll mig igång...även om det inte varit min dröm...så har jag kämpat.

varför ska detta tas ifrån mig?

varför kämpa när det man gör inte duger?

// Förkrossad Fatty...

2007-07-27T09:09:00.000+01:00

slutar jobba

sitter här och hör hur de pratar och fixar ute i receptionen.
jag är glad att jag sitter bakom, skyddad från hysteriska japaner, diviga ryssar eller andra tålamodsprövande gäster. hörde att en kollega hade blivit utskälld i en kvart igår. varför framgick ej eftersom jag tjuvlysssnade. det är svårt att vara delaktig när vi befinner oss i seperata rum, kollegorna och jag. så jag gör mitt yttersta för att hänga med.

igår var jag nära att skratta några gäster rakt upp i luren eftersom jag under mina mindre aktiva stunder roade mig själv genom att lusläsa Alex Shulmans blogg (proffsbloggar åt Aftonbladet) plus hans flickväns - som skriver på Stureplan.se (inte min typ av tidning men tjejen är störtskön!)
just nu håller de på att förbereda sitt bröllop i Polen, på ett slott för 150 gäster. otroligt roande.

blivit besatt av Gilmore Girls...
Hm...det var väl inte min plan, men när serierna tar slut och man sett det mesta så får man ta dom man missat. har snart på 2 dagar plöjt igenom säsong 1, har några avsnitt kvar. de har några säsonger att bita i. håller mig sysselsatt ett bra tag.

det pirrar lite i min lilla myr-kropp, 1 h 30 min kvar till semester,
dumdumdumdumdumdumdum...(shark theme)

imorgon ska det trimmas och målas över en rand i mitt hår. japp, verkligen dags. börjar känna mig grå och färglös. bokade en tid i onsdags men magen tyckte att jag skulle ringa och avboka och så fick det bli.
magen har bestämt mycket på sista tiden. försöker hålla modet uppe och bara vänta in den tills den vill bli vän med mig igen. den har ju trots allt gått igenom en hel del, klart den blir upprörd och känslig.

nåväl.

helgen vankar utgång med favoritbrudarna + ett par till.
efterlängtat efter några dagars soff-sunkande i all enslighet.

önskar verkligen jag kunde vara mer kortfattad. tröttar ut mig själv med mitt prat.

btw, nu är jag ju tillbaka - förväntar mig en enorm ansamling av kommentarer!

// Fatty puts on her sunglasses

2007-07-24T18:52:00.000+01:00

summer nights

snart slut på juli.
snart början på min 2 veckors långa semester.
det blir lite Gbg, dans med Kakan och lite hem till päronen i Arboga, rensa gamla lådor. befriande att slänga tjafs som man aldrig behöver, men på nåt sätt alltid lyckas övertala sig själv är livsviktiga.

inte långt kvar till mitt ½-års jubileum på Scandic (staff-kortet närmar sig med stormsteg ;)) trivs väldigt bra och jag lär mig nya saker hela tiden.
senaste tiden har det dock varit väldigt lugnt för min del...
smått rastlös på dagarna, läser Klick, löser sodukus och sma:ar. lovar dock att det bara är nu, annars finns knappt tid till kiss-pauser.

varit lite offline en gnska lång tid och vet att en del har undrat var jag tagit vägen. well, här är jag.

var ju på Kusin-träff för ett par veckor sen, var både omtumlande och väldigt roligt. synd att jag var så trött o groggy hela tiden, vilade ett tag på soffan inne i stugan.
god mat och mkt trevligt mingel.
hur mång blev vi tillsut? 40?

åååh, drömmer om utlandsresor och ska ta tag i lite projekt under ledigheten. förmodligen nåt man bara säger men som faller i glömska.

nåja.

idag var en ganska spännande dag då jag hade skallen full av inspiration och idéer. blir så frustrerad bara hur allt sugs ut av denna groggyness som bara envisas att falla över mig. kan jag inte få ha en bra mat/mag dag? måste det bara krångla hela tiden? förstår verkligen inte vad denna kropp begär av mig.

min arbetskollega berättade en sak för mig i veckan, något som verkligen fick mig att få ett helt annat perspektiv på saker och ting. man gnäller alldeles för mycket. jag ska nog vara glad över de få problem jag har. det finns verkligen dom som har way much heavier stuff on their mind...

// Zip!

Alex o jag läckrar oss