Kommer aldrig bli kort

På väg mot en ny dag i redigeringen. Hoppas vi blir klara med mastern redan imorgon, vore skönt.
Helgen blev en riktig fixarhelg. Provade min nya robot-dammsugare. Tjena vad skitit man har haft det.
Tydligen. Den städa o städa.
Vi testade ett rum i taget, men blev nästan hela lägenheten tillslut. Finns fler robotar som jag är minst sagt övertygad om att jag behöver. Skulle betyda en hel del avlastning om de fanns i hemmet. Får se vad som införskaffas härnäst. Är kär i min Roomba iaf. Den är så söt när den åker runt där på golvet och donar. Hehe.

Gjorde ett halv-patetiskt försök att fixa biljetter till Last Bounce, men orkade inte sitta i en 20-min kö. Kände ändå att jag ville vara hemma. Det är ju seriöst nåt fel på mig.

Nej men sen blev det en hel del tråk-tvättande, spel-nördande, nudel-knarkande och lite film-gluttande också. Sen ska vi inte glömma visiten till Vårby, Rogers mamma. Fick både wienerbröd och lunch.
Nice.

Nej men om man kunde hålla det här kort så vore det ju toppen. Verkar baske mig större utmaning än om jag skulle lägga ner mitt nudel-ätande.


// Fatty - nånstans på Årstalänken

hur gör dom?

blir avis på mina vänner som har så fina bloggar. ser så proffsigt ut. vad har jag?
samtidigt orkar jag inte lägga ner alltför mycket tid på att ta reda på hur man ska göra heller...
så jag piffa upp min med...ja färgen rosa. haha. så otippat och så o-jag.

men jag gillar rosa
det är fint och man blir glad.
känns naivt och flickigt.
något som jag kanske är mer än vad jag vill erkänna.
iaf det förstnämnda.

nåja.

suttit helt fascinerad över min i-Phone som jag äntligen börjat använda på allvar ( orkar inte dra storyn om varför jag väntat sen feb då jag skaffa den)

nej, kanske ska kramas lite med min Roger :)

// Fatty in pink

Provar blogga från iPhone. På väg till Kagge och är fortfarande fast i tunneln, när jag annars vid det här laget skulle passerat Brommaplan.

Löjl. Mitt shoppingstopp som jag visserligen har satt upp själv och kan egentligen häva när som helst, gör livet märkbart tråkigare. Det påverkar också hela min attityd till utgång. Garderobs-statusen kunde vara mer spännande om man säger så. Har jag inget up to date att glänsa i dalar motivationen att ens befinna sig utanför porten. Lite så kan det kännas, sure jag är ingen modeslav, vet nog alla som känner mig men det betyder ju inte att man vill ränna runt i bara gamla, uttjatade outfits.

Funderar starkt på att belöna mig själv genom att förkorta köpstopps-perioden med en månad kanske. Jo för att jag har varit så fantastisk på att ta mina tabletter som jag ska. Min läkare var lyrisk och nöjd med värdena så lite cred ska man väl få ha? Det där var egentligen ingen fråga, mer ett statement.

Jaha, första inlägget på epoker, lets run this shit.


// Fattys rapport nånstans på Stockholms vägar