Total Pageviews

Saturday, December 30, 2006

från början till slut

...

du finns alltid där jag är
jag vet, jag är aldrig ensam
då och då hör jag dig
och jag svarar

jag är inte alltid där du är
du förstår, väntar tålmodigt
alltid hör du mig
alltid svarar du

börjar om, rusar iväg
kommer tillbaka, försvinner
faller, stiger, stannar

repeterar, hinner ikapp
väntar, letar
omfamnar, reser, berör

du övergår allt förstånd - ändå är du det naturligaste jag vet

...
Nu är glada julen slut slut slut...and blablabla

Jaha. Hur ska jag summera detta?

Storebror kom till Stockholm den 22:a och sen följande dag tod vi den sommardäcksprydda bilen över till storasyster Lina m familj för fika och däckbyte. Mycket trevligt intiativ.

Tillsut kom jag och broder iväg (de andra skulle köra julaftons-cermoni hemma i Sthlm för att sen följa upp). Ett par timmar senare var vi hemma hos mamma och pappa i Arboga. Katter, klappar och diverse grejer packades ur bilen och sen såg man icke röken av di små djuren (i a f dagtid) efter vi släppt löst dem. På nätterna kom de smygandes in till mig och satt en stund på sängkanten för att bli kelade med. Stackars krakar, vart hade jag fört dem och vilka var alla dessa människor som förde sånt liv? Det blev mer ljud på lördagen då storasyster Lina med ekipage kom och firade jul med oss.
På juldagen kom syster numero dos - Lotta, också hon med entourage och därmed steg ljudnivån till något som jag upplevde kunde tituleras som det allmänna, mänskliga örats smärtgräns. Ska man ha öronproppar med sig nästa år?

Trevliga barn, men ack vad glad jag är att de är någon annans.

Fick spelet Orangino av Lina och en slant av föräldrarna. Tack för julklappar och all mat och service som man ändå fick ta del av. Det var roligt att träffa er alla som lyckades närvara. Inte lätt o samla ihop vår stora utspridda familj.
Synd att vi skippa julgranen, men jag fick ju min tomtegröt och egna jansson utan ansjovis, så jag sänker respektfullt min röst. Som vanligt spelade vi sällskapspel. Och som vanligt blev jag väldigt förvånad över min seger i ett utav dom.

Körde hem på egen hand med hela packet i onsdags strax efter lunch. 5 ggr fick jag rulla upp o ner tills bilen äntligen var tom. Sen var det bara stupa i soffa och pusta ut. Allt var tyst.

Var iväg o laga 2 tänder idag, plus utförde andra ointressanta ärenden. Broder Patrask lyckades ringa precis innan jag skulle bege mig, så det blev en liten kortis med honom på luren.

Annars då? Nä, gjort majonnäs, fick med mig mammas recept och sen så har jag snackat med diverse folk på telefon eller via msn.

Men imorrn vill jag hitta på nåt. Dags att komma sig ut lite.

Snart så smäller det...som vi brukar säga.



// Fatty - a flower that blossoms despite the winther

Monday, December 18, 2006

Ge mig mera must!

Tror jag ringde varje syskon (utom dig patrik, no offence) under min julklappsjakt idag. Det var lugnt i gallerian en måndag eftermiddag, vilket värmde i mitt stressömtåliga hjärta. Jag och S.S drog iväg ända till Mörby en sväng, hann en sushi innan vi pallra oss iväg till A.J-residence på glögg och must-afton. Provspelade ett spel som var väldigt upplysande och kul. (Orangino)

Har precis kommit hem med alla mina kassar och ska ta reda på allt så småningom. Var bara tvungen att kika runt på bloggarna (fortf. osäker på antalet g:n). Så stolt att jag äntligen tagit mig in i familjebloggen. Inte helt smärtfritt men tillsut - Mission accomplished

Blir bara en kortis här. Tack förresten för julkort som ni skickat. Mycket trevligt. Trodde jag skulle få iväg några själv i år. Det är ju små mysigt och börjar man skicka några kanske man får en och annan tillbaka likväl. En gång i tiden hade man ju en samling, men jag kommer förmodligen aldrig komma upp i det antalet igen. Tider förändras och tekniken med den.

Hepp, dags o slappa lite och kika på förra veckans Scrubs avsnitt.

Ho, ho, ho!

Sunday, December 17, 2006

3:e Advent

Mitt ljus brinner ner mot nummer 15.
Jag vet... har inte tänt det varje dag, men nåt måste man ha som sprider lite julkänsla även om den kanske inte används som den bör.

Sista rostmackan, senapen, skinkan och majonnäsen står på bordet, allt redo för att ätas upp och avsluta frukosten. Jo det blev en sen sån idag. Har en halv flaska apoterkarnes julmust kvar och en massa saffransbullar i frysen. Ska nog fira lite advent här sen.
Me and my cats.

Haha, den lille är hur tråkig som helst.
Han är lite skygg fortfarande men jag har fått honom att kurra några gånger.
Framsteg!

Skulle gått på bio igår men vet inte vad som hände. Förslagsupphovsmannen behagade inte höra av sig, såg inte röken av på hela dagen. Kanske lika bra, jag var inne på min sista säsong av The 4400. Känns smått tomt när jag tillbringat de senaste dagarna att plöja igenom de tre säsongerna.
Nån som har ett liv till salu?
Nej men det var kul. Det är väl bra att man kan roa sig själv när det ändå aldrig blir som man tänkt?

Var iväg med bilen och trängdes på vägarna. Köpte mig en transportbur till lillfjanten och maten hade tagit slut på morgonen så det var dags med en stor påse till och när jag ändå var där passade jag på att fylla på sand-förrådet också. En matskål, likadan som Charlies, fast grön, slank med och sen var det bara att bege sig hemåt. Fick upp allt i ett svep. Hade tänkt att göra en rejäl tur i centrum men insåg med ens jag var ute o rulla med forden att det kommer inte bli nån shopping här inte. Klappar får handlas nån annan dag och mat till mig själv har jag ju faktiskt så jag klarar mig ett tag till.

Ett mycket bra beslut.

Så en lugn helg har det varit än så länge. Förväntar mig inget high life idag heller. Tyvärr måste jag bege mig ut ändå iaf till kiosken och hämta Justin-biljetterna. Förmodligen bra o få sig lite luft i dessa instängda lungor. Kanske blir lite shopping idag istället? Behöver lite omslagspapper. Sånt är aldrig fel att ha hemma. Har några fula rullar som står i skrubben. Sa jag att dom var FULA?

Nä, nu ska jag äta upp min sista macka o släcka mitt ljus.



P.S tänkte klistra in en fin adventsdikt här men det kunde man tydligen inte göra...

Friday, December 15, 2006

Kors o tvärs

För ett år sedan befann jag mig i Bangkok. Visserligen nära hemfärd, men det var en tripp jag gärna gör om. En dröm som aldrig verkar ge med sig är att en vacker dag köpa ett hus där. Dit skulle jag kunna fly varje år när vintern och mörkret blev svårt. Men nu börjar ju detta växthus-effekts väder förändra mina planer. Snart har jag inga ursäkter att ta mig härifrån, marken är ju fortfarande bar här. Nåja. Finns alltid anledningar att resa. Miljöombyte är bra för kropp och själ.

Katterna mår bra. Den lilla retar nog upp den större men de kommer överens och har än så länge inte fräst eller slått ihjäl varandra. Första dagen/kvällen var allt så tyst, de smög omkring och kikade på varandra. Lillen låg o kurade under soffan största delen av aftonen. På natten vågade han sig ut o kika på sitt nya hem. De båda fyrfotingarna kunde inte bry sig mindre om min existens. Jag börjar känna mig smått utanför. Men det är skönt på samma gång att inte krävas på så mycket uppmärksamhet.

Nu har jag gjort det. Köpt en gitarr. Glädjen hade varit större om den varit stämd, men icke...så nu får jag öva på mitt gehör (om det ens finns något) och stämma den själv. Har en stämton på datorn till att börja med och sen vet jag hur jag ska göra. Men frågan är hur rätt det blir? Tålamodet har aldrig haft mer bråttom att totalt upphöra. Så nu står gitarren där, lutad mot väggen i ett hörn. Har hört att det finns stäm-instrument eller apparater som kan hjälpa en med det där. Kanske en sak man kan önska sig? Jag som trodde att jag skulle få sätta mig och spela på en gång. Men jag har väl aldrig gjort saker enkelt för mig?
Varför börja nu?

Madness!


Just det, igår var jag iväg till Spinalis (VC o rehab för ryggmärgkadade) och fick min nya svarta rulle! Det skulle justeras och fixas o tillsut så var den inställd efter mig. En detalj jag upptäckte var att ryggen inte hade de runda fästena för sidoskydden. Dessa är förträffliga till, inte bara att hålla sidoskydden på plats utan också bra för att hänga, min för dagen väl valda väska på. Perfekt så den inte släpar i backen. Självklart har den nya inte sådana och nu undrar jag hur det är tänkt att jag ska kunna ha en vanlig väska med mig? Utan att behöva ha den trängandes i knät på ett opraktiskt vis? Det är inte lika exalterande att ha ryggsäck (den enda variant nu som går att hänga på ryggstödet) som andra snygga väskor som känns lite mindre skolaktigt...
Hm....Mamma McGyver, trolla med trollspöt!
Any ideas? Kan man montera dit nåt eller skruva/borra hål i rören på nåt sätt?


I väntan på min taxi hem blev det plötsligt en reunion av alla mina bästa rull-kompisar. Räv-Micke (han är rödlätt) dök upp i entrén, blivit biffig o rakat skallen. En av mina favoriter helt klart. Vi satt o gagga lite. Mycket snart smög Yasmine upp på sidan om mig och det visade sig att hon jobbade där, gjorde deras hemsida. Vi körde den klassiska åh-vad-längesen-vad-roligt-att-se-dig-vad-gör-du-nu?- proceduren. Som om inte det var nog så såg jag en kille rulla upp mot oss, kände inte riktigt igen från början, han hade lite skäggstubb och såg väldigt bra ut (har han alltid gjort men well). Insåg i samma stund som han hälsade att det var ju Marcus! Han som pysslar med tennis nuförtiden. Det kan man kalla tålamodsprövande. Men han har spelat ett tag nu och har varit utaomlands och tävlat.
Vi bytte/uppdaterade varandras mobilnr. och sen drog var o en iväg på sitt. Oväntat men otroligt rolig överraskning.


Ibland är det märkligt hur vägrana korsas.

Nä, nu ska jag nog ta en dusch o sen försöka komma iväg o handla lite käk o sand till kattuslingarna. Ha en underbar dag. Tack för alla som läser!

// F

Tuesday, December 12, 2006

Don't be so quick to...walk away, come dance with me

Anna!!! Nu du blir det dansa av i sommar! La nyss på luren efter att ha bokat biljetter till Justin. Och ja, det rockade en hel del igår i globen. Jag och Alex var på Red Hot Chili Peppers! Så kul o se dom där, sångaren studsade runt som han brukar på scen och grabbarna på bas o gitarr fick lira rätt mycket. De var väldigt duktiga och fick lika mycket utrymme om inte mer än frontfiguren. Kändes nästan som att han kanske var smått krasslig eller nåt, för han gick mycket bakom och på sidan om scenen när de andra körde sina olika solon osv. Han stannade framför trummorna ofta, drack ur en mugg och spottade. Förbandet b.t.w har jag ingen aning om vilka det var men Alex irriterade sig på att de stod och trängdes i ena hörnet av den stora scenen. Inte min typ av rock, det var medelåldersmän som körde nån snabbvariant.

Hur som helst så var det en höjdpunkt mitt i allt.
Behövdes.
Köpte lite lycka i form av en jättesnygg svart/röd sportjacka med R.H.C.P på ryggen. Kom på att tar man bort "R" så är det en ganska passande tröja. Fast insåg sen att man kan använda "R" också. Men vet inte om det var så fyndigt.

Imorrn kommer kattrackaren hit, som är döpt till baron av akutgruppen men i sitt akuthem har han hetat Ruben (slog det Baron???) och det ska bli spännande och se vilken behandling han kommer få utav Charlie. Borde bli glad, men katter är lömska.

Önskelista åberopar min kära syster yster. Hm, jo jag har väl kanske lite idéer. Tänkte att jag skulle klura lite mer och sen skicka iväg ett mail. Har dock fortfarande icke sett något från min andra syster. Lotta? Lever du? Bring it on!
Borde även boka tågbiljett hem-hem (dvs till päronen). Lämnar katterna i sin ensamhet några dagar, tar lite emot i och med den nya, men jag blir ju inte borta så länge och jag har inte direkt nåt alternativ.

Önskar jag hade happy news och så men det händer inte så förträffligt mycket just nu. Kunde fått ett jobb till, men tack vare min deltid så funkar det inte. Börjar snart misströsta. Gör ju inte så att man motiveras att söka nåt just nu heller. Alla vill ha heltid. Såklart. Jag bara hoppas det finns nån därute som kan och har råd att ge mig en chans. Hur ska det annars gå?

It's time for some miracles. It sure is.

Men julen är snart här, sen nyårsfest hos Alex och sen kommer min födelsedag. Finns ju en del och fira ett tag framöver. Inte dags o hänga läpp än.

Apropå läpp...är det nån som minns och har hört om historien om älgen med den jättestora läppen? Tror det var Sara H som berättade den för mig en gång, men nu minns jag den inte helt o fullt.

Scrubs får mig alltid att le, längtar till nästa avsnitt already.

Monday, December 11, 2006

Tandchock!

Jaha nu blev livet ännu roligare. Nu får jag sluta äta sött, surt och sånt. Det fräter på emaljen. Ja, duh(?) men vad ska man äta då? Ska man få ha nåt roligt kvar i sitt liv? Äta är ju en av mina favoritsaker och det är ju så passande eftsrom jag inte kan gå upp i vikt, mer eller mindre bokstavligt talat. Men det är inte bara vikten man ska passa så...hurra för den förmågan.

What is this kanske du undrar? Ja, men kom ju nyss från tandläkaren och roligare kan man ju ha för sig än att betala 400 spänn för att veta att man ska få betala yterligare 1700 för de två hål som behöver lagas...för att inte tala om andra hål som kanske behöver ses till om jag inte skärper mig.

Nån som känner en bra privatläkare i närheten av Farsta?

Får jag gnälla ännu mer så vill jag bara säga att det är nog svårt redan, med all mat-planering och försöka få koll på blodsockret så att man inte faller i groggy-atacker eller hamnar på akuten igen. Så ska man reducera ännu mer glädje i fia-livet då hon inte ens får äta det hon verkligen älskar. Ja det är riktigt synd om mig nu. Blir så less. Grina en skvätt med mig. Jag som trodde jag hade nog med saker att vara arg över, men häpp häpp, detta glömdes visst bort att slängas på den gigantiska stinkande dynghögen som redan överskuggar mitt käcka fake-leende.


Enough selfpity.


Antar att det bara är att bli stenhård. Tänker inte ruinera mig p g a slarv. För jag har varit slarvig, det har jag. Men jag har baske mig inte ätit massa godis i tid o otid, snarare struntat i vissa viktiga rutiner och bara varit lat. Nog med bortförklaringar. Jag ska se vad jag kan göra åt saken. Har ju alla resureser redan, flourtabletter med smultronsmak, plackers, listerine och tandkräm och tandborste. "Toothcamp" som gäller hädanefter. Brush those holes away... Yey!

Och vadå gnisslar tänder? Vem skulle inte göra det om de hade mitt liv. Haha, skoja bara.
Jag är verkligen inte så bitter som jag låter. Bara skönt att vara lite besk och syrlig. Så länge jag inte tror helt och fullt på det så är det bara att väsa på.

Ok. Red Hot ikväll i globen. Kunde varit mer entusiastisk men någon tog det ifrån mig igår och jag hoppas att denna någon har en mycket bra anledning. Ärligt talat. Blev väldigt besviken oavsett orsak. Man väljer ju sina sätt att förmedla det på. Tack Alex för att du kunde ställa upp istället. Ängel. Kul o gå ensam liksom, nej, not, niet.

Fortfarande i nån slags fas då det mesta man styr upp faller. Vad finns det att säga om det? Orka liksom. Det är en sak o klaga på sitt liv och inte försöka göra nånting åt det. Men när man försöker och det ändå inte går, vad finns då kvar? Vet att jag gnäller en hel del nu, men seriously, detta är en blog, det är väl bättre att jag gnäller här än i dina öron? Trodde väl det.

Ska bli skönt att detta år snart är över. Det har haft sina stunder men i det stora hela så gör det inget att lägga det bakom sig.

Oh bitterness oh bitterness, merry christmas to you too.

Thursday, December 7, 2006

Östermalmstanter stinker?

Eftermiddag, Charlie ligger på skrivbordet framför mig och tvättar sina tassar. Extreme home makeover står på i bakgrunden. Har precis avslutat en film som kom upp som ämne igår på min date. Romper Stomper, en av de roller som satte Rusell Crowe på många människors läppar. Nåja, det var längesen jag såg på film, har varit mycket serier man behövt följa så det har inte varit läge.
Visserligen kan jag vara uppe sent och se dom då, men risken finns att jag vänder på dygnet igen och det är inte lika lätt att vända tillbaka det.

Happ, date? Ja, kan man säga. Det var trevligt och vi hade trots våra ganska olika liv och intressen en hel del att prata om. Nice med en rejäl köttbit också, nu snackar jag mat för den som missade det :). Vi var på en av mina personliga favoritmatställen, Fridays och personalen var som vanligt väldigt trevlig. Hög musik så man var tvungen att tala tydligt och med en starkare ton.

Strax innan träffen var jag iväg till Kista o hälsa på min blivande lilla katt för andra gången. Så söt. Men jag hittar fortfarande inte bland de där knäppa husen. Kom vilse så kattkvinnan fick bege sig ut o leta upp mig. Haha.
På vägen dit hade jag samåkning med 2 damer som skulle av på Östermalm. Taxichauffören frågade om de hade druckit öl för att de luktade som det. Haha, varför råkar jag alltid ut för skumma förare? Ärligt talat, de doftade inte rosor direkt men säger man verkligen så till en kund?

När jag kom hem var jag inte riktigt sugen på att sova så jag satt mig i min härliga fåtölj o glodde på The Exorcism of Emily Rose, tror att själva Ecorsisten-filmen är inspirerad av det här verkliga fallet som Emily Rose handlar om, man fick följa rättsprocessen som ägde rum efter det att Emily dött. Det hävdades att prästen som utfört exorcismen hade misskött sitt ansvar och därmed bidrog till Emilys död. Det var en fight, vetenskapen vs. tron på det övernaturliga. Mycket intressant.

I afton kommer Joho en sväng, ska kinesa här.
Trevligt med lite sällskap.


Well, kanske ska kolla om det finns några Justin biljetter kvar.
Hade glömt bort det där.



(lite senare....)


Tataaaaa! Nu har jag lottat vem som bli tomte till vem. Here we go (vänster namnrad är "tomtarna"):

Patrask - Mattias
Sofia - Lotta
Mattias - Lina
Lotta - Patrik
Lina - Sofia

Om det finnes klagomål så tas dessa icke emot. Nu får det bli såhär. Jag tog på mig rollen att lotta eftersom ingen annan tog intiativ. Oooh så ansvarsfullt av mig. Sådär ja!
Nu skulle jag och kanske många andra med mig, bli lyckliga över nån slags önskelista från Lotta. Mitt intresse ligger i både Lottas personliga önskemål och även kultingarna hennes. Du kan väl maila eller skriva dom i kommentarerna här? Tack på förhand.

Må julefriden lysa över er alla!

Wednesday, December 6, 2006

Dammtussar

Städpatrullen är här.
Jag är groggy, oförstående eftersom jag åt en väldigt bra frukost.
Jaja...och det där som nu hela familjen plus diverse vänner är nyfikna på kan jag ju bara säga att det behövs inte tänkas på mer. Det blir ändå inte av.
Självklart, bara för jag tyckte det kunde vara kul. Man får alltså inte tveka när det gäller sånt där. Man ska säga ja direkt, men sånt är ju jag inte så känd för, kasta mig in i saker som jag inte har koll på.

Me don't like.

Vill ju ha tid och reflektera, analysera, landa etc.

Jag är segstartad och kanske svår att hålla igång, men brinner jag för nåt då går det av sig självt nästan och jag levererar. Så sällan jag har tålamod att hålla mig kvar vid en idée och en dröm. Inspirationen är som ett tomtebloss, det sprakar och brinner och sprätter nåt så ljuvligt, men ack bara en kort stund. Sen blir det bara en förkolnad klump på ståltråd.

Är jag för lat? För rädd att misslyckas? För skräckslagen inför att möta verkligheten av mina projekt, drömmar? Att det jag trott varit min dröm kanske visar sig att jag inte alls har talang för? Inte ämnad för? Vad har jag då kvar? Det är nog det som stoppar mig allra mest. Att världen ska komma på, den där Fia hon snackar bara, det var aldrig något stort och speciellt.
Nu tänker jag högt och kanske för personligt? Vad vet jag. Men det struntar jag i. Att visa sig svag och rädd kan ibland vara ett tecken på mod. Kom plötsligt o tänka på Nasse, i Nalle Puh.

Ibland kan jag nog känna mig som en korsning av honom och åsnan Ior. Fast jag skulle loosa den där fula rosetten han har på svansroten.

Citat från en underbar artist som jag lärt mig älska:

"
Flames to dust
Lovers to friends
Why do all good things come to an end"

Monday, December 4, 2006

C'mon c'mon

Har det stagnerat?
Blogandet?
:(

Inte för mig i alla fall. vad sega ni är folk. Men ni kanske har liv, till skillnad från mig.
Fast det var ganska soft idag. Ringde nyss katt-kvinnan (visst låter det som att hon är gammal när man skriver så?) och bestämde nästa möte. Då ska jag lämna över nåt som doftar som jag, så kattungen kan vänja sig lite. Värsta proceduren men det är säkert bra.
Nu på onsdag beslutade vi enhälligt.

Idag har jag blivit tillfrågad 2 ganska roliga saker.
Det som får mig att slå på varningslampor och alarm är just för att det är väldigt roliga saker och att de råkar komma samma dag. Känns så skumt. För de har liknande karaktär, men ändå inte.
Tydligare kan jag inte bli i detta läge och flummigare behövs inte.
Låt stå.


Ska rådfråga mina vapendragare till vänner om det kan vara nåt bra för mig eller om jag ska låta bli. Kan det ha negativ effekt för min framtid? Om man ser sig omkring så verkar världen vara galen nog att funka ganska bra med såna här ting i bagaget så...det kanske skulle vara en kul grej bara?

Vad står på agendan denna vecka?
Hoppas lattja med Alex imorrn, evenuellt nudel-inköp???
Städpatrullen (består iof bara av en person, men alltid lika kul skriva det där ordet) kommer på onsdag.
Hm...torsdag besök och helgen är det 45 min-slutfest hemma hos Ebba, kan ju bli hur som helst.
Sen tror jag Peter kommer och vi ska väl ut o muntra upp oss på dansgolvet. Kan vi behöva.
Söndag kanske får bli substitut-dagen för den missade glöggaftonen denhär helgen spm plötsligt passerat.

Mår mycket bättre nu :)

Ok. Slut för idag, tack för idag.

Sunday, December 3, 2006

La ut mina 3 juldukar idag...

Både bra och dålig dag.
Ska inte tråka ut er med alltför mycket detaljer, börjar bli trött på att vara gnäll-fia nu, som jag sa over the phone med A.J (tack min vän).

Morgonen började ganska bra och jag såg fram emot glöggaftonen. Insåg framåt eftermiddagen att det var kanske bäst att ställa in. Mådde lite bättre men var inte redo att fylla hemmet med massa folk, i a f inte om jag inte skulle kunna njuta av det. Det finns andra söndagar, så hey...maybe next?

Tog det lugnt och lagade mig en "köttdos" av nua arroy (börjat bli en vana nu) och fick till det riktigt bra denna gång. Jag äter det rätt o slätt som det är, ingetting till, just the way I like it.
Och om jag någonsin tröttnar på denna utomordentligt goda rätt så finns det alltid panang nua och den går inte av för hackor den heller, inte min i af. :)

Scrubs har börjat igen! Underbart. Finns det en bättre och mer skruvad serie? Skrattar i a f rakt ut, piggar alltid upp en nedstämd själ.

Har en påse kvar av mina nudlar, dags att ta sig till medis snart igen, kanske redan imorgon om jag är pigg. Eller ifall jag ska möta upp Alex på tisdag, på stan så kan jag visa henne var hon kan köpa alla konstiga ingredienser till kanom jeen. Hon är helt såld på det. Hehe, well helt förståeligt.

Ägnade alldeles innan jag började skriva här, att läsa igenom syskonens olika bloggars kommentarer. Är ju rätt humor att hela familjen är involverad på ett eller annat sätt. Ny generation i kommunikation indeed. Mycket road över alla inlägg överallt, de är helt underbara. Vi kanske skulle skriva en bok tillsammans. Familjen Blog.

Nåja, känns mycket bättre nu efter lite snack och blogskrivning. Ready to face tomorrow.

Vad kan det kosta att anlita en personlig kock? O nu menar jag en såndär som man har, hela tiden, inte nån enstaka gång. Vore inte helt fel. Hm...

Asta Pasta!

Saturday, December 2, 2006

Heartbeats

Igår gick jag o la mig mitt på dagen. Var så groggy så det var ingen mening att vara vaken.
Kunde inte äta så mkt, fastna bara i halsen.
Fixa till mig sen och försökte peppa mig inför aftonen hos Alex men var fortfarande väldigt seg. Hon hade besök i helgen av Jenny, en vän från hemstaden Ludvika. Skulle bli kul attt få träffa henne.

Vi såg idol-finalen och käka tacos och det blev ett lyckat finalresultat. Marcus har ju alltid lirat i en helt annan liga än Erik o de andra, men det hade inte spelat så stor roll för mig vem som vann, då Erik har varit den som utvecklats mest.

Nåja, efter mkt om och men var vi skulle dra så bestämde vi oss för ett ställe. Väl framme visade det sig att de skulle stänga vid tolv och det var inte många minutrar kvar (100 spänn var i onödan för taxiresa på helt fel sida om stan). Vi fick lalla från kungsholmen till söder, åkte en bit tunnelbana i o f sig men...segt. Hela vägen dividerade vi om var vi nu skulle ta oss till, köerna var långa var vi än skulle besluta oss för. Men hamnade där vi brukar, på ett säkert kort.

Slapp köa, rullen har sina ljusa sidor och musiken var bland det bästa som kunde spelats. Jag var inte helt på topp rent fysiskt och ville så gärna dansa. Frustrerande och så typiskt.
Under nattens gång blev allt bara jobbigare och hjärtklappningen som hade uppenbarat sig tidigare på dagen,blev intensivare och jag kunde inte andas om jag fortsatte dansa. När jag försökte överrösta musiken i samtal med folk var det tillräckligt antrsängande att jag var tvungen att hämta andan. Kände mig anfådd hela tiden. Till min stora besvikelse fick jag sätta mig på sidan av dansgolvet och iaktta resten av kvällen. Det funkade inte att dansa, som hela kroppen längtade efter att få göra, tillslut ville jag bara hem. Kände mig jättetråkig och tänkte på mitt sällskap som oroade sig och som kände sig taskiga för att de fortsatte dansa, men jag sa åt dem att göra det. Jag hade det rätt bra ändå. Kul o se på folk som rör sig till musiken. Nåt jag alltid missar när jag är på dansgolvet själv. Är så inne i mitt att jag inte bryr mig om omgivningen, dancewise.

Drog hem när stället stängde och Alex och Jenny drog vidare. Hade så gärna velat haka på, men nu var det som det var och jag ville inte hamna på akuten igen. Vem vet vad den här kroppen hittar på. Somnade på en gång när jag la mig för att sova.

Idag har jag lagat lussemuffins inför glöggaftonen imorrn.
Är ganska matt och vet inte om jag är bättre. Ska nog lägga mig och vila nu.
Varför klappar hjärtat mitt så hårt?

Feeling so old in a young body - Fatty

Friday, December 1, 2006

Bar mark synonymt med Happy fatty :)

Jodå.

6.30 Upp o hoppa, gnugga sömnen ur ögonen.
7.00 Frulle
7.45 Klar o dödar tid genom att lattja med kattkräket.
8.10 Slänger sopor och hoppar in i taxin, mål Titan Television.
8.16 Klara ringer och tycker jag ska komma 9.30 istället för 9.00, hon hade fått hjärnsläpp och glömt deras personalmöten varje fredag...
-Du kanske kan ta en fika så länge?
-Jadå, inga problem. (vad säger man när man befinner sig i underläga liksom?)

8.30 På plats, vilket är löjligt, var är alla bilköer när man så väl behöver dem? Är på tok för tidig. Happ, 1 h att döda. Rullar iväg och roar mig på Valhallavägen. Hittar noll fik. Sätter mig vid en pressbyrå och tar en te, glor på folk som rastar sina hundar. Självklart dör iPoden och jag sitter där, låtsas att jag lyssnar på musik. Slipper man snacka med folk om nån sulle få för sig den galna idéen.

9.45 Börjar bege mig lite smått till Titan igen. Utanför vid porten gör jag sällskap med lite folk som skulle ta en rökpaus. Själv har jag aldrig fattat tjusningen med denna nasty vana. Snackar med en tjej som gått i samma gymnasieklass som ett gammalt ex till mig. Roligt.

Well, går in samtidigt som puff-folket, väntar vid receptionen en bra stund medans de springer runt och letar efter denna väldigt upptagna Klara. Hon komer tillsut och visar mig runt, snackar lite hur man skulle kunna lägga upp olika arbetssätt. Inga aktuella jobb just nu, men i vår brukar de behöva ett gäng. Men hon vet iaf att jag är tillgänglig för diverse extra jobb ifall de behöver sätta in nån mer under en kortare period. Nice.

Träffade 3 personer som jag jobbade med under den senaste produktionen på "Jarre". Kul att inte vara helt okänd, att man ändå känner igen en del. Titan är lite mindre, men mer intimt och mysigare än gigantiska Jarowskij. Alex trivs, så, det vore kanon o få prova nåt nytt.

Får se hur jag gör med tiden som finns kvar. Om jag ska söka nåt annat så länge eller ha minisemester. Inte så långt kvar...det viktigaste är ändå att man vet att det kommer finnas jobb framöver. Det är ju ovissheten som äter upp en inifrån.

10.45 Åter hemma och svinhungrig. Bloggar (eller skriver man med ett "g"?). Ska nog se det inspelade Everwood. Rätt tragiskt just nu. Men hoppet lever.

Ok. December är här. Tände mitt kalenderljus (heter det så?) vid frukosten imorse.
Ikväll vankas tacomiddag och Idol-finals-gloende hos Alex, med Alex 8of course) plus hennes vän från hemstaden som är på besök under helgen. Sen ska vi ut och slarva.

Mattias, jag försöker vara lite kortare, svårt mannen. I am what I am.

Tipp Tapp....