high as a horse?


wieee!

fortfarande hög av det lyckorus jag fick igår av att fått dansa hela natten lång.
mötte upp ett par vänner som jag inte hängt med så mycket och hade supertrevligt.
alla ordniarie sidekicks var ju busy busy så jag fick lösa mina helgplaner själv.
gick ju hur bra som helst och lär göras om.

i fredags hade vi bokat bord på Sabai Sabai, jag och mina tre bästa vänner. det var ett historsikt ögonblick då vi alla fyra aldrig hade umgåtts på det sättet ihop förut. vad mer kan man begära?
favoriter both peoplewise och foodwise. inget kan gå fel.
avslutade aftonen på söderhak i bästa smak. personligen var jag ändå hemma alldeles för tidigt.

klockan slog 00.00 precis när jag anlände till min mörka lägenhet.
very Cinderella-like.

tror jag är kär btw.
Blondie, smaragdgröna ögon och silverstänkt päls.
blir en jättebra fruga åt Charlie. hoppas jag får henne!
mailade och ringde in mitt intresse igår.

keep my fingers crossed.

vad annat har hänt?

jo min sångklass börjar näst nästa vecka. ska bli så kul!
hoppas det är några coola och roliga människor som man vill lära känna.
det är iof sekundärt, jag anmälde mig för att utveckla mig själv, inte för att bygga broar med främlingar. men det är som sagt en bonus om så skulle vara fallet.
de får inte vara för snygga bara, då blir det ju jobbigt och prestera.
distraherande om inte annat och jag vill få valuta för mina pengar. japp.

ok. här har vi tjejen som annars har all tid i världen. plötsligt är jag bokad fram till maj.
hur nice är inte det?
nu får inget annat kul hända som jag då missar.
hör det gott folk. bara tråkigheter och vardagsnormala händelser.

annars faller allt.

tycker btw det är ganska roligt att en av mina vänner äntligen fått erfara vad det innebär att ha hunkångest. bara en parantes. welcome to my world hunne-bun!

är inne i en restaurang-provar fas. ska testa massa fina ställen och äta underbar mat. projektet kommer ju att sträcka sig under en längre tidperiod då man inte hur frekvent som helst kan florera bland fint folk och leka östermalms-brat. fast vem har sagt att det måste vara dyrt bara för att det är gott?

nä, precis.

life is good, det känns som det händer lagom mkt saker just nu.
kanske lurar mig själv i och med att jag fick en sån bra helg.
kanske återgår till min vardags-ångest på måndag morgon och undrar vad jag gör med mitt liv.

äh. då får jag ge mig själv en käftsmäll.

men, vad är det jag hör?... en bekant låt spelas på TV'n.
Yes, min favorit, Night at the Roxbury började precis.
dags att avrunda och njuta av en sjuk och rolig klassiker.



/ FatCat - danced her tail off last night

hårintolerans

jo hej tjenare vilken dag.
nu äntligen sitter jag i min älskade soffa och pustar ut.

hoppa upp tidigt, för o vara semester, för att hinna käka frukost.
sen segade jag mig lite innan jag fick ändan ur och drog in till stan.
skulle lämna tillbaka några grejer på SOUK. hittade en top och lunchade all by my lonesome på Coffehouse by Goeorge. då ringde mobilen, dags för mig att bege mig mot söder.

drog förbi Electrolux Home på götgatan för att kolla in den där självgående dammsugaren jag suktat efter. den var saftigare i pris än vad jag hade hittat på nätet och de talade jag om för dem i butiken. -jaså minsann, vi ska se vad vi kan göra, lät det då. ville mest bara se den live så att säga, uppskatta storlek etc. tror det får bli min försenade julklapp och födelsedagspresent till mig själv. jag står inte ut längre med charlies hår överallt och att det blir städat så sällan här hemma. ser det som ett komplement. well...ska sova lite mer på saken.

happ, snurrade in några minuter hos syrran på bolia.com (vill alltid, fråga mig inte varför, måste vara en skada på hjärnan, stava det ordet med två o:n). försäkrade henne om att jag visste att det var imorgon vi hade bestämt lunch, men att jag hade vägarna förbi. vispade iväg mig själv på andra sidan gatan för att bli upplockad av en fotograf. vi styrde sedan kosan mot hammarby sjöstad, plockade upp journalisten Ida och hamnade slutligen hemma hos mig där det riggades upp alla möjliga grejer och frågor började ställas.

vi backar bandet lite, för jag vet att det förmodligen ingen som fattar nåt nu...
inte konstigt med tanke på att jag inte sagt nåt till nån, haha det har inte hunnits.
nämen en kompis kompis flickvän behövde en person för en viss artikel till tidningen hon jobbar på (FRIDA) så jag tyckte det kunde vara en kul grej att ställa upp. antar det blir i april-numret för den som är nyfiken. men jag ska få kolla det hon skrivit så allt är ok osv. så det känns ju bara bra.

tillbaka till lägenheten.

jag pratade på som bara jag kan och jag hoppas hon hann snappa upp nåt som lät bra.
annars är det ju hennes jobb att få det låta bra. haha.
äh, det blir som det blir.
lite övning inför det där andra reportaget senare i sommar om inte annat.

vad händer annars?
jag har faktiskt kört på rätt bra trots lediga dagar och det är kul när det händer saker.
har grejer inplanerade nu, finns nog inget slår som saker att se fram emot.
spa-kryssning nalkas, bokad och klar.
har anmält mig till en masterclass visa/soul/pop/rock. hoppas jag blir kallad. skulle vara otroligt kul att få gå och sjunga.
btw tack Jocke för tipset!

good things

var ju hos frissan oxå igår.
alltid nöjd med Linda.
hon är bra och supertrevlig.
tänkte runda av med en bild på det nya håret, för att det ska synas att det hänt nåt ska jag ta med en jämförelsebild. här sker nämligen saker i lite försiktigare takt. till sommaren hoppas jag vara blond och glad och kanske lite korkad. håller tummarna...

våren flög in i barret

/ FatCat , the one with spring-break

kort och gott

hungrig
larmet i backoffice går inte att stänga av
det låter hela tiden
surrar i hjärnan
brus i öronen
kommer ha trött skalle vid dagens slut
snart lunch
snart semester
semester i nästan 3 veckor
fy vad skönt

kunde inte sova inatt
klarvaken
blev ett csi miami till
kunde inte surfa, ip-adress strul
provade koppla ur och starta om
no results
släckte lampan och vred mig till radion slog på

-äntligen morgon med Adam och Gry....tutututu - tu tututu

jotack, som jag har längtat

dricker bubbelvatten
kollar i kalendern, händer det nåt kul?
skriver SEMESTER stort, med en grön understrykningspenna
markerar veckorna
sms:ar med Patrask om påsken
som vanligt inga klara besked
välkommen familjen velig


roliga förkortningar gällande syskon med släp (bihang);

Lina & David m fam = LiDa
Lotta & Andreas m fam = LoAn (inte så kul kanske)
Mattias & Linda = MaLi (nej detta var nog inte så kul som jag hade hoppats)
Patrik & Matilda plus lilla Liam = MatLiPa = Matllimpa (jag har ju inte sovit på hela natten, c'mon!)

pipipipipipipipiiiiiiip
eländiga larm
jag är glad att jag får gå hem om 3 h
ibland är det bra o vara lite handikappad


/ FatCat - with tinnitus

80-talet på besök

har upptäckt en grupp, kanske är jag sen av mig...men det skiter jag i.
är ju inne i en csi miami-period, där jag försöker se om alla säsonger. och där, i nåt avsnitt i säsong 5 som handlar om manliga modeller som dödar varandra, hittade jag ett guldkorn. har nog hört den förr nånstans, men nu tog jag reda på vad det var för himmelskt jag hörde.

Imogen Heap - Hide and seek

lovely, bara ääälskar den låten.
lyssnar just nu på hela skivan som är från 2005.
påminner lite om K's choice.

i fredags drogs jag tillbaka till 80-talet och såg Footloose på intiman. underbart.
den musiken är ju också helt sjukt bra. man blir så glad och kan inte sitta still.
och killar som dansar är aldrig fel, aldrig nånsin.
de var väldigt duktiga på att sjunga, blev faktiskt imponerad. av nån konstig anledning får jag för mig att musikalartister annars är såna som inte riktigt kan slå sig fram enbart på sin sång och därav hamnar i nån variant som just musikaler.

men ack så fel jag kan ha. men jag antar att det är skillnad på olika.

det fortsatte i samma tema, iaf om man tittar på Let's Dance som jag råkar göra. där hade något kräkts 80-tal över hela programmet så det var ju helt galet. jag upplevde den tiden mest som en liten skitunge så jag har väl inte så jättemånga minnen. men en del har ju etsat sig fast.

permanent,
spetsiga stövlar med fransar,
clips i glada färger
och axelvaddar.

allergisk mot axelvaddar. har aldrig nånsin varit snyggt.
dödsstraff.

ok tillbaka till Let's Dance. fick se reprisen nu på söndagen då jag var på musikalen med Annika o hennes vän. fick ju biljetten i julklapp/födelsedagspresent. inte illa! favoritpar är Tony Richardsson och mat-Tina, hör och häpna, jag som annars har lite svårt för henne. nu är det lite trist när de börjar åka ut. man gillar liksom allihop.

sjukt vad jag har börjat äta choklad och muffins. I blame Annika!
inte likt mig.
trivs ganska bra med min nya vana. hehe.
planerar en avgiftning så småningom, men än så länge kan jag unna mig denna last.

nähä, här kan jag inte sitta o pladdra hela dagen. jag har mer choklad att äta och csi miami att se.
busy busy girl.


/FatCat - chocoholic

annat var det för 10 år sen

för första gången på länge vaknade jag av klockradion, inte 5-10 min innan som annars är så populärt. sov inte så många timmar men kände mig inte särksilt mycket tröttare än annars.

igår såg jag 3 avsnitt av dokumentärserien "Klass 9 A" (de som hunnit gå på TV) som min syster tipsade om. man kan se dem om man som jag har missat alltihop på svt.se.
det är intressant hur lite de vet nuförtiden.
- i vilket land ligger London?
- vad betyder singular?

...och de verkar inte gjort särskilt många muntliga redivsningar? hallå? det övade man på redan i 6:an. i årskurs 9 fick vi på svenskan i uppgift att hålla föredrag inför klassen som skulle vara minst 15 min. alla vet vilken evighet bara 5 min känns. men jag pratade på om Thailand, spelade musik från en känd thailänds grupp och visade grejer och diabilder. kunde hållt på hur länge som helst men var tvungen att begänsa mig lite, men 20 min tror jag nog att jag höll på iaf.
plus fick 2 avbrott pga av nån som knackade på dörren och ville nåt. det är rena rama avledningsmanövern och man tappar lätt fokus.
men det gick galant och jag fick självklart femma :P .

men jag hatade det och mindes ingetting vad jag hade sagt efteråt.
blackout.
än idag tycker jag inte om att få sånt fokus på mig, men det har blivit betydligt bättre.
man klarar ju av det, men det är alltid lite jobbigt, inte min grej att hålla tal eller föredrag.

fast ibland kan jag nog förstå att det skulle kunna vara roligt om man förmedlar något man brinner för, något man verkligen vill dela med sig. då är det mycket lättare och man glömmer bort tid och rum. men jag har aldrig varit en person som hörs och syns i grupp. är vi fler än 2-3 personer intar jag en avvaktande/iakttagande roll.
vid enstaka fall, beroende på gruppdynamik och humör så kan jag roa och underhålla, berätta intressanta saker och verkligen vara på topp. men då ska jag vilja det själv. skönt att inte ha det behovet ändå.

-se mig, se mig!

hepp, nu måste jag fortsätta jobba, det har kommit lite i faxen.

laters.


/ FatCat - säger bestämt nej! (hahaha, har fått en släng av VaranTV-sjuka)

ska dom så ska minsann jag

jag har 12 semesterdagar kvar att ta ut av min första period.
används dom inte så upplöses dom. det blir inget kvar.
massa ledig tid som jag kan ta ut.
gaah. måste göras innan 1 april.

men vad ska jag göra?
och var?
och med vem?

råd har jag att ta ut obetald semester.
men har jag några planer?
nej.

surt.

det är i dessa lägen man ska ha en sån där pojkvän eller en väldigt lös och ledig vän.

skitsamma. jag kan knarka serier och grotta ner mig i min soffa.
moffla fefferonis och chokladbollar tills jag spyr.
det kan bli hur bra som helst.

däckade igår några timmar på kvällen.
går på sparlåga. behöver få positiv energi nånstans ifrån.
förväntingar, roliga händelser.
jag har iofs en del att se fram emot nu...
men sommaren, nej den känns faktiskt jobbig, ärligt talat.

vad deppig jag låter.
usch, inte meningen.
ser fram emot kryssningen vi börjat tala lite smått om.
the broads and me.
varit sugen länge nu.
spabehandlingar, bubbelpool och bunkra upp med fler pingviner, yey.
kommer bli grymt.

dagens lista:

life-achievements

1. hoppa fallskärm
2. plugga franska, helst i Frankrike, men annars nåt annat fransktalande land.
3. göra en egen långfilm
4. ge ut en bok
5. köpa ett hus i södra Thailand, dit jag åker minst 1 gång per år.

finns ju en hel del man skulle kunna lägga till, men det där är väl det jag allra helst skulle vilja uppnå.

meh, vad detta allt jag hade o säga idag?
hrm....tydligen.


/ Fatty Blanc

les miserables

jag är ju en listmänniska. varför har jag inte fler listor i min blogg?
detta ska vi genast ändra på. men vi kan vänta lite med dagens lista.
first things first.

var borta från msn i 2 dagar.
det kändes som en evighet.
galet.

vad gjorde jag istället då?

jo, jag såg melodifestivalen del 3 (sett alla hittills faktiskt) och förundras över hur dålig smak svenska folket har, men jag är ändå glad att både Frida och BWO kom till final. klart som korvspad enligt mig.
gillade Patrik Isakssons bidrag och Ainbusk var väl ok.... det blir nog inte kräkmarathon på den stora finalen som jag först befarade efter att flin-Christer halkade in på ett banan-skal.

I think I trhew up a little bit, in my mouth.

det börjar trilla dit lite vettiga låtar nu. sen måste man ju tänka lite större, lite längre...det ska ju slå internationellt.
btw vet inte hur de tänkte när tog med den bosniska låten, visst då borde de kanske inte få sjunga på engelska heller om man ska börja tjafsa om språket, men det är ju inte riktigt samma sak, kan jag tycka. nåväl. exotiskt om inte annat.

vad gjorde jag mer för spännande? jag diskade mitt berg som länge tornat sig över bänken. kollat igenom min ekonomi, fyllt i tråkiga blanketter och sen så har jag ätit noggers. tror jag är kär.

hur blev min helg så miserabel? för den var verkligen ingen höjdare. läs vidare så kanske du förstår.

i torsdags upptäckte jag att mitt vänstra hjul var luft-löst. fick hjälp på jobbet att pumpa upp det, men mot kvällen var det i stort sett platt. jag tänkte att det kanske de kunde fixa på jobbet nästa morgon. de kanske kunde laga punkan. sagt och gjort...Theo, vår holländske vaktmästare fixa o dona lite och pumpa upp det igen. men samma sak hände till fredagskvällen. piss!

självklart får jag ett sms från Kakan som är i stan, kattvaktar åt Eyjey som är i Paris med sin make och firar bröllopsdag. hon och en vän ville ut, denna aftonen av alla - så väljer hon denna.
lördagen bangade jag en fest p g a samma orsak.

ångest...

det är en kupp. jag säger bara det.

jaja det var väl bara o stanna hemma.
grejen var den att jag trodde väl att jag hade mer mat hemma än vad jag faktiskt hade så...inget bröd, inga ägg och ingen mjölk. all frukostmat var spårlöst försvunnen.

eftersom det blev lite knäppt med käket under helgen mådde jag därefter.
söndagen låg jag hela dagen från morgon till kväll med huvudvärk och såg CSI Miami säsong 6, avsnitt 1-13.

idag ringde jag hjälpmedelcentralen och boka in en tid. det var dags att få slut på eländet. blir helt skakig av frustration när de säger att sista tiden är 14.30 (jag slutar 14.00).
-Ja men... jag jobbar ju, har ni verkligen ingen tid?
-14.30 är vår sista tid.
-Men när stänger ni då?
-16.00

(???)

happ, fick dra lite tidigare från jobbet bara för o fixa punka på stolen. det känns gaskas löjligt. vad gör dom mellan 14.30 -16.00 då? och tror ni att hjälpmedelcentralen som ska vara till för att fixa och laga och låna ut olika hjälpmedel till handikappade av olika slag, tror ni dom har öppet på helgen? nämen handikappad är man väl bara mellan mån-fre. helgen är man ju ledig. klart det inte är öppet.

sen skulle jag ringa och ändra min städtid för att jag numera jobbar senare och därför måste skjuta fram min tid. deras städare slutar tydligen 16.00. vad jag inte förstår är hur folk gör? jobbar inte andra handikappade? får man bara hjälp om man inte arbetar, om man sitter hemma, är förtidspensionerad och rullar tummarna? så antingen ska man jobba så mycket som man känner att man klarar av och sen ska man utöver det också sköta allt i hemmet, "eftersom man är arbetsduglig, så kan man väl säkert städa sitt eget hem också". det är liksom miss i hela poängen.

ska man inte få hjälp för att man trots sitt handikapp ändå ska kunna orka och leva så normalt som möjligt? orka jobba, orka ha ett socialt liv? visst jag kan städa och göra allt själv, men då finns det inget kvar av lilla fia. då finns det ingen ork till det där som vanliga oskadade har energi till. skulle jag tex jobba mer än vad jag gör nu så skulle mitt liv bestå av jobba, sova och äta. då skulle jag få glömma allt vad fritidsintressen heter, vänner och familj.

det surrar inom mig av frustration när det känns som man hela tiden får signaler om att så länge du är handikappad ska du stanna hemma, hålla käften och bara vara tacksam över att du lever.

well, jag vill få ut mer än det mina kära vänner.

ibland blir jag så trött, sen blir jag lite irriterad på mig djälv för att jag inte kan formulera mig så som jag vill. få folk att förstå. få andra att se helheten och inte bara detaljerna. hur allt hänger ihop.

kände att jag kom igång där med mina vardagsbekymmer. men det är sånt där som äter lite på en varje dag. sånt som man tycker egentligen borde vara självklart. varför ska man inte kunna få komma hem när man vill (eller när man fakstiskt slutar sitt jobb) och ändå få ha städhjälp? och varför måste man hålla en hel eftermiddag öppen för att man ska vänta på matleverans eller fixa en punka? varför ska jag behöva ta ledigt från mitt jobb för att fixa sånt? alla dessa instanser är ju verkligen bara uppbyggda på att deras kunder/klienter är förtidspensionerade och har all tid i världen. men det spelar ju egentligen ingen roll. för min tid och din tid är lika viktig.

mitt jobb är viktigt för mig. jag kan inte hålla på dra tidigare på det ena med det tredje för att jag råkar vara handikappad. mitt jobb är lika viktigt som vems som helst. varför ska jag alltid behöva passa mig efter deras konstiga regler och tider?

vad hände med uppmuntran att ta sig ut på arbetsmarknaden?
kom igen, Sverige....

jag skäms lite.

och så listan då.


saker som kan vända allt från regn till sol:

1. sms från vänner som visar att de bryr sig.
2. att teskedarna inte är slut nere i personalmatsalen på frukosten
3. Katja i köket som hämtar en tesked åt mig ifall de är slut.
4. en beundrande blick från en söt främling i en mötande bil
5. vetskapen att Footloose kvällen närmar sig :)


slut för idag, tack för idag - elever.


/ Ms Fatty, The teacher and the preacher