Total Pageviews

Saturday, November 1, 2008


julen som försvann

när jag var yngre fanns de klasskompisar som inte gillade julen, de tyckte inte om den alls, rentav hatade allt vad den innebar. jag kunde aldrig förstå dem. julen var ju mysig, betydelsefull och full av gemenskap med familj, vänner. sen hela den här grejen med julklappar.

åka iväg och julhandla med familjen. vi var alltid en sån där familj som panik-shoppade ca 2-3 dagar innan julafton (som jag minns det i a f) men vi hann alltid skaffa det vi skulle ha. i brist på framförhållning får man helt enkelt vara praktiskt, strategisk och effektiv.
Mariebergs centrum , blott 30 min bilfärd från Arboga kommun, blev utnämnt allt som oftast till den plats där miraklet skulle ske.

uppdelning av familjen på lag om 2 och 2
en samlingsplats där alla skulle återvända
då skulle de 2 som gått tillsammans handlat till alla andra, ibland fick man ta en runda nr 2 och byta lagpartner tills alla hade allt de skulle osv.

ungefär så gick det hela till. en nödvändig paus för intag av föda, förslagsvis McDonalds blev ett återkommande inslag år efter år.

sen allt kaos och hemlighetsmakeri när allt skulle packas i och ur bilarna

-Nej, den där påsen får inte du titta i,...vänta...var är min påse nu då?
-Har du tagit min? Vems är denna?
-Nej den här är min, du får inte titta...sluta då!
-Mamma!
-Vem har handlat på bokia?

and so on ....

vad var det jag ville komma fram till?
jo, detta var bara en grej av många saker som hände.
man gick på julfester, firade lucia, gick på Lucia-vakan i sturehallen, tittade på den stora innebandy-turnén. ett lyckat koncept för att sysselsätta ungdomar med något meningsfullare än drälla redlösa på stan.


man baka pepparkakor, kanske inte alltid man hjälpte till med det, men ibland så...
vi hade en pepparkakskrubba, som mamma bakade och klistrade ihop med sockerlag.
som alla gick och tjuv-åt på under december.


-Meh, var är det tredje fåret?
-Vem har tuggat på Jesusbarnet?
-Vad gör den här fia-pjäsen här?

man hade chokladkalendrar, följde i den mån man hann och kunde, adventskalendern på TV.
de gick oftast repris på eftermiddagen efter skolan, om man inte hann se allt på morgonen. vi buss-barn från landet var ju tvungna att åka lite tidigare hemifrån och missade oftast slutet.

vi gjorde knäck ibland
vi klädde gran (vi hade gran på den tiden)
v
i samlades hela familjen, om det fanns möjlighet.
vi hade julmiddag (jo, en sån hade vi också förr)
vi bytte julklappar
vi åt gröt på kvällen eller ris á la malta

när vi bodde på Storgården i Viby, tände vi öppna spisen i vardagsrummet.
vi läste julevangeliet
vi försökte sjunga julsånger mellan fnissen.

vi åkte in på midnattsmässa i pingstkyrkan och halvsov till predikan,
lyssnade nostalgiskt på sånger, efteråt samlades gamla gänget och fikade hemma hos en kompis och pratade och spelade spel till sent in på natten.


det var många år sen något sådant av det ovannämnda hände. i a f de flesta punkter.

jag har blivit en av dom där klasskompisarna.
jag tycker inte om julen särskilt mycket längre.
det är ledsamt och tragiskt att jag bara 28 år gammal redan har synen på julafton som en ensam gammal pensionär.

i år verkar det nog bli den fattigaste julen av alla jag varit med om, rent gemenskapsmässigt sett.
eller jag bara är rädd för att det blir så.
klart att det kan bli bra ändå...
men som det hela utvecklar sig och som vår familj har avvecklat alla få traditioner vi nånsin haft eller icke traditioner...så känns det ganska meningslöst att ens bry sig.

när slutade vi samla familjen?
när började jobb komma före oss?
vem ska jag köpa julklappar till om jag ändå inte kommer träffa nån?
(jo jag vet att jag är välkommen till er Lina och jag är väldigt glad över det)

jag är ledsen familjen. men jag är ganska besviken över att det är som det är idag.
alla har väl sina orsaker antar jag, jag vet ju inte vad som händer.
hur alla tänker och planerar.

kanske lätt för mig att säga, jag behöver inte ta hänsyn till nån.
barnfri och singel.
men det är också då man önskar att man åtminstone en gång per år kan få träffa hela familjen.
saknar er, saknar oss...

nu vet jag hur man kan hata julen...


// Fatty - lost her christmas

7 comments:

A memory can be forgotten A feeling lasts forever said...

älskling, tråkigt att du känner så. vet inte vad jag ska säga för att få dig att må bättre och gilla julen mer. finns alltid här för dig darling, i vått och torrt, i ur och skur och alla väderlekar och elände du kan tänka dig. älskar dig min vän. puss

Peo said...

Klart att vi ska fira på nåt sätt, kanske mormor o jag kommer till Stockholm på julafton.
Men att den härliga tiden när ni barn var små, att den skulle komma tillbaks, nej det kommer tyvärr inte att ske.
Fint att du har så många positiva minnen, bevara dom, t o m jag känner lite av sv stämningen när jag läser ditt inlägg. Men livet går ju vidare och vi får hjälpas åt att utveckla nya traditioner.
Pappa Peo

FatCat said...

klart jag vet det. men allt är så splittrat och nu finns ingen gran eller pynt kvar och det känns bara som att ingen vill fira längre. jag vill fortfarande ha jul och skapa traditioner. men jag vill inte behöva göra det ensam...

Anonymous said...

du, vi har ju skapat en fin tradition med glöggkväll i Farsta! den är underbar och skall upprätthållas. Det känns som att sådana saker får uppvärderas i dagsläget. Jag tror att alla familjer upplever det mer splittrade julfirandet. Jag måste åka till Östersund i år! Men jag förstår din poäng. Man får styra upp, jag har styrt upp genom att laga massa mat till våra jular, då föräldrar jobbar och inte riktigt hinner. Jag rullar bullar, bakar bröd som jag fryser in, sedan lagar jag resten på plats. Man får ta saken i egna händer! Kram

FatCat said...

jo, men min poäng är...ingen verkar anstränga sig för att samlas. det är själva grejen. att alla är på sitt håll med sina familjer. vad gör dom som ingen egen familj har? de andra har ju 2 familjer att välja på. och kan inte dom så har de varandra. men när den enda familj man har nästan avskaffat julfirandet så är det inte roligt längre och då kan man lika gärna stanna hemma. självklart ska vi ha glöggaftnar i farsta! det är givet. den enda jultradition jag har än så länge. men fler ska det bli. kram

Carolina said...

Fia! Här finns det julgran, gris och lussebullar! Hoppas jag! En lillebror med fam samt en far och mormor verkar det också bli!
Vi får hjälpas åt så att stämningen infinner sig! Mycket hänger på planering så man inte behöver stå i köket hela dagen...
Vore kul om du ville joina oss!
Kraaam Lina

Anonymous said...

Darling tyvärr så kan jag inte detta år glädja dig med julen för jag ska ju jobba.. Men du/ni kan väl säga till om det blir en nyårs fest för då är jag ledig och vill gärna festa med er. :)

Love