Total Pageviews

Tuesday, September 30, 2008

some kind of Cinderella

sitter här hemma med mina kärnfria vindruvor och min gigantiska kopp te
"lust och fägring".
det är efter lunchtid och jag är hemma från jobbet dag 2.

det hela började med att jag kom hem i söndags efter en underbart trevlig stund hos storsyster Li och hennes pratglada make och deras rara barn. lillebror med familj på var på besök därav den stora ansamlingen.

redan där började jag mot slutet få svårt att sitta rätt upp, trodde det var socker-överdos från bullarna som brukar kicka in ibland, men väl hemma igen visade det sig att min matthet och frusenhet var väl befogad. 39°c feber. jag har väl aldrig feber?
trams.


tre nersvettade sovlinnen senare och måndag morgon, tyckte annika att jag skulle stanna hemma även nästa dag (dvs idag, tisdag), så jag sjukanmälde mig. har ju lite svårt för det där, jag kan aldrig riktigt känna att det är ok att vara hemma en jobb-dag, men å andra sidan tittar jag ju sällan snett på nån annan som gör det. är man sjuk så är man.
nog om detta.


det var hur som helst en trevlig helg och vi nu "backar fram" lite.
fredag sov jag bort mestadels av kvällen (läs 18-21) men kompeserades genom att vara uppe till 01.30. tror jag såg lite Sopranos. som jag btw har sett klart nu. snopet slut. happ.

lördagen träffade jag Mike för första gången detta åhundrade. han har ju varit spårlöst försvunnen ett tag. drabbades av "girlfriend-syndrome". faslig åkomma det där.
tog ett glas bubbel på Ljunggrens och mindes att jag inte alls var där för första gången. vi var där ett helt gäng och såg på fotbolls VM eller EM eller vad det nu var, för ett par år sen eller tre.

well

drog vidare till kvarnen, bara för att jag sen vid midnatt, likt Askungen skulle bli övergiven av min gode vän, för en ny donna han tydligen träffat ett tag. han skulle möta upp henne bara för att säga god natt och sen gå hem. eeeh? whats up with that Mike?
eftersom jag äntligen hade lämnat min borg vägrade jag gå hem så jag stannade envist kvar och hade otroligt kul med några holländare som båda presenterade sig som Sander.

livets läxa vecka 39: du behöver inte ha tråkigt bara för att alla andra vill gå hem.


// Fatty - mingelmaster

3 comments:

Anonymous said...

Haha. Trams. Otroligt roligt. Cool katt att stanna efter Mike banga. Jag skulle kunna tänka mig Ljunggrens på torsdag, om det inte blir en bio vill säga. Nu är du ju varm i kläderna på stället och jag antar att det funkar för dig. Alltid roligt att läsa dina inlägg. Vi hörs snart.

//Anna

A memory can be forgotten A feeling lasts forever said...

darling, du träffade väl nån mer engelsktalande va? ja, ibland gäller det att vara modig (för jag tycker det är modigt att stanna kvar ensam) och stanna. Vikken tur att du är en sån mingelmästare då, snygga du! Love u babe! pöss/a memory...

Anonymous said...

Men du, om jag kommer ihåg sagan rätt så är det prinsen som blir lämnad av askungen å inte tvärt om... så i mina ögon är det allt du som är en prinsessa!